Lång bilresa blev en rosa och en blåvit rosett

Jag har varit på en sån där ställa ut sig tillställning igen. Jag är SNYGG fast det är matte som har varit framme och klippt. Egentligen så föredrar jag ju min egen personliga stylist men hon hade visst nåt annat att göra så det var bara att gilla läget medan matte försökte få till det där lilla extra med saxen. Jag vill ju inte såra henne o säga att det hade varit bättre hon låtit bli.

Vad domaren sa kommer senare. Nu måste vi pausa lite efter en rätt varm dag. Storebrorsan var bara med som mentalt stöd. Ingen av mina riktiga favvotöser kom däremot. Inte ens Mumma var där det var visst nåt med att hennes stora vita brorsa med hovar skulle springa nånstans.

Rufz

Reseminnen

Tur att vi känner en fotograf, mattes hinner ju inte med. Bästaste tjejen från vår resa - tur att vi fastnade på bild så jag har nåt minne från vår härliga träff, suck.

Är hon inte underbar?

Storebrorsan har tydligen dolda sidor. Inte hade nån av oss en aning om att han är en tuff café & grill & bar ägare med fullständiga rättigheter, vad det nu kan betyda att han har rätt till. Har tom firmabil, men den hann inte matte fotografera. Kolla här:

 Rufz

Mattes gull

Pumiweekend

Häromdagen väckte matte oss mitt natten och började svansa runt. Eftersom jag hade koll på att både mat och skålar och andra hundiga grejer var med så var det bara att sätta sig vid dörren och vänta. Mumma och Mummamatten skulle med. Wow tänkte jag ännu en helg på tumanhand med en snygg tjej.  Iofs var inte brorsan med förra gången men det är nåt speciellt med att få åka bort med en tjej, dela bur, dela rum, äta tillsammans och vara ute och promenera.  och det är ju sånt man får ta att allt inte är perfekt jämnt och det är klart att han ska få resa med matte och mig ibland.

När vi efter hur lång tid som helst äntligen fick komma ut vad ser vi då om inte en hel flock med pumisar. Himmelriket tyckte jag och skulle hälsa alla välkomna till min lilla tillställning, å en massa snygga tjejer. Bara för mig. Tänkte mig en stor äng eller kanske en strand och att vi skulle få springa fort och busa. Blev lite besviken sen när det visade sig vara ett sånt där ställa ut sig ställe. Det var bara att börja med den mentala förberedelsen inför min stund i rampljuset. Sen blev det ens aldrig min tur. Så många besvikna åskådare det måste ha funnits där när dom aldrig fick tillfälle att se mig!!!

Matte pratade om att min pappa var där och hans matte tyckte att jag var snygg. Och  Det vet jag väl!

På stället där vi sov hittade jag en ny drömflicka hon hade varit med hela dagen men vi var ju så många så jag missade nog henne i den allmänna villervallan, men på kvällen. Vilken tjej! Härlig päls att smånafsa i, snabba ben, glad böj på svansen och helt enkelt underbar. Som vi sprang i korridoren. Mattorna låg i härliga knycklor efter våra starka frånskjut och häftiga inbromsningar. Vi hade två mysiga kvällar. Bus, munhuggning och brottningsmatcher. Eftersom jag inte känner henne så väl vågade jag liksom inte hålla tass och sånt, man får ju vara lite försiktig och inte för gåpåig har brorsan sagt, finkänslig har han nog också sagt. Fast det vet jag inte riktigt vad det betyder så det bryr jag mig inte om. Vilken mysig tjej. Det var tom så att Mumma blev lite svartsjuk. Nu kanske hon ångrar sig att hon blev så arg förra gången. Vi ska ses igen är det bestämt. Jag vet inte när.  Längtar. Så länge får jag väl hålla till godo med Mumma och LillaO och alla mina andra tjejer jag har här.

 Rufz

Paus

Matte säger att det blir lite paus här nu. Mycket som ska fixas och göras de närmsta veckorna. Hoppas att det betyder att det är saker som ska fixas och göras med mig - jaja Rufz kan väl få hänga med.

Rätt var det är dyker vi upp här igen på en dator nära dig.

Tvåan

Sju pumis på Skallabacken

Liten pumisammankomst var vi på igår. Sju pumisar på samma ställe och som alltid är vi ju mer eller mindre släkt. Mest mer och nån mindre.

Mummas mamma Kjellbergets Flisan som också är mamma till Tvåans valpar (Bennaz VV-V-kull) kom och kollade att hennes dotter har det bra och får den uppmärksamhet en prinsessa är värd. Myzlhi och Tvåan har ju samma mamma. Ophelia är ju en Myzlhidotter. Sen var Siri och Rufz på plats. Rufz har ju gemensamma släktingar med Mumma och Tvåan.

Så här ser Rufz ut nu och fortsätter han att utvecklas så här tror alla mänskorna att han blir fin.

Svensk norrman

Nu har jag fått svenskt registreringsnummer säger matte. Inte norsk längre utan officiellt svensk. Det betyder att jag också finns på samma ställe som Oet och bästa brorsan säger matte också. Konstigt jag har ju funnits med dom hela tiden kan jag tycka, vi bor ju på samma ställe.

Jag är aktuell också, kolla här!

Lillhusse byggde en stor snöghög till mig så jag kan ha bra utsikt. Han är busig och bra, lillhusse. Jag fick en bra springa fort plan på köpet. Springa fort i djupa snön går ju inte. Jag kommer ju bara ner och inte upp och inte långt. Oet går bara på stigarna och pumibrorsan vill inte busa i djupa snön. Men jag ger inte upp!

 Rufz

Äntligen fredag

Matte börjar rätta till sig. Pausa och vila, hur trist är det?

Det verkar som vi hostat färdigt alla i familjen. Skönt det. Nu kanske det kan bli som vanligt. Fast konkurrensen om matte är stor nu. Orättvist att lille Rufzet kan ligga PÅ matte. Jag kan ju inte ens ligga nära för att jag blir så varm.

 Tvåan

Snabba söndagar

Roliga dagar passar oss pumisar. De flyger förbi pumisnabbt. Min allra käraste vän Mumma och jag hade busstund. Kolla här. Vi är inte riktigt så snabba som våra storasyskon men snart ... vänta bara.

Jag skulle visst träna på att vara själv i bilen. Trodde att matte glömt mig alldeles och att jag skulle få sitta där och svälta ihjäl. Matte sa att det bara var i en halvtimme och att jag inte frös eftersom jag hade tröjan och täcket på mig. Hur vet hon det? Sen fick Tvåan vara i bilen  och jag fick träna i Mosters stora hus. Jag är jätteduktig. Älskar när matte klickar. Fattar jättefort varför hon klickar.

Igår fick jag vara med dom stora hundarna på hundjobbet. Himla roligt att springa mellan dem till matte. Sen skulle man gå och följa med matte. Nemas problemas som Oet säger innan han gör konstigt.

 Rufz

Rufz

Rufz med bästa kompisen Mumma

Grattis tant Ilsze och farfar Pentanorm

Matte var borta hela dagen. Tant Ilsze skulle ställa ut sig. Jag fick inte föja med. Jag hade kunnat offra mig på en sån där ställa sig tillställning om jag fått följa med.

Tant Ilsze blev tydligen bäst i rasen veteran.
MASSA GRATTISAR
till våran bästa gammeltant. Hon visar var skåpet ska stå. Veteran betyder att man är gammal inte att man är ställa ut sig van. 15 år säger matte - det är en hög ålder och dessutom i ställa ut sig skick. Fast hon var inte så på G idag för hon tyckte det var lite kallt och stort. Lite vilsen kände hon sig.

Matte kom hem och sa att jag är farfar upp i da'n. JÄTTELIKA är vi.
MASSA GRATTISAR till farfar Pentanorm -
BIR och snyggast i rasen idag.

MÅNGA GRATTISAR till gammelfaster Diafreja
som blev BIM.

VILKEN SNYGG SLÄKT JAG HAR!!!!!!!!!!!!!!!!!

Grattis till Oviksfjällets Robin som blev Svampion precis som Akinnaz Socker som vi också grattar idag!

Lilla O och jag

får träna i syrrans stora hus medan de andra är på verandan. Idag var vi bara bäst. Det var så mörkt så det gick inte att filma nåt.

Jag visade bla Lilla O hur man lägger sig i lekställning och fryser still i den positionen medan matte går, vänder, stannar och kommer tillbaka. Det var länge sen vi gjorde nåt sånt. Kändes lite konstigt och fel. Fick inget godis men skratt och klapp från matten. Lilla O tränar mycket på att lägga sig helt och snabbt. Min matte blandar sitt å ligg å stå sä man måste lyssna jättenoga. 

När vi kom in var jag tvungen att säga till Lilla M på skarpen. Hon trodde att man får gräva en i ansiktet och bita i mustachen. Jag tror inte på det där med att säga till HÖGT och MYCKET som Oet gör. Det räcker ofta med med subtila signaler. Mattarna sa att man nästan behövde hörapparat för att uppfatta tillsägelsen. Dom har nog missat att hundar hör bra.

Matte nöje

Sånt här skrattar min matte åt.

KOLLA HÄR. 

Hon kan väl göra mig en egen bana?!? Eller träna med mig kanske. TRÅKIGT. Eller kanske skaffa en sån där som jag och Oet kan träna med och jaga lite.

Återhämtning

säger matten att man behöver. Man är inte gjord för utsvävningar långt in på natten. Sover hela dagen gör man sen. Några promenader så man får frisk luft och sedan tidigt i säng. Såna dagar kan vi ha fler. Alla i huset hela dagen. Det är bra får då tappar man inte bort nån i flocken.

Matte tappar massa saker nu för tiden och då får JAG plocka upp dom. Det braiga med det är att jag får korv, kel eller lek när matte fått sakerna i handen. Plätt lätt att förstå att det var det som leken gick ut på. Lättförtjänt godis kan man tycka. Matte och jag dansar runt en hel del. Jag ska följa hennes fötter. Inomhus går det ju bra får där har inte tunga hårda skor på sig. Hon har inte trampat mig på tassen sedan förra året. Tror att det var långt innan den däringa julen kom. Medan matte var borta på dagarna. Nu trampar vi runt, fram och tillbaka. Hon försöker luras så jag ska tappa bort mej men det gör hon lite dåligt för jag hänger med.

Det här med ledighet är bra. Det är inte detsamma som att vara fri har jag kommit på. När man är ledig är matten hemma och när man ar fri kan man göra vad man vill, nosa och läsa tidningen för att se vilka snygga tjejer som varit ute eller om det hänt något annat som man behöver ha lite koll på. Fri då säger matte "varsego" när man är ledig så säger hon det ofta för då gör vi saker ihop. Tycker om LEDIG, det är det bra att vara.

Imorn ska vi nog till syrrans stora hus. Hoppas. hoppas, hoppas att jag inte hörde fel. Tyckte precis att matte sa att om det är så kallt kan inte Oet följa med till syrran. Han kommer i frysning så lätt och får vara hemma med husse. Hmm visst måste det betyda att jag ska till syrran?!?

Matte vs diskbänken

Igår anföll matte diskbänken. Diskbänken vann på knock out redan innan matte var framme. Himla smäll blev det. Konstig blev matte och stilla. Så idag har jag varit servicehund och plockat upp saker till matte och Oet har passat henne i soffan.

Mattepappan har fixat våra promenader. Det är bra. Vi måste ju gå ut fast matte inte kan gå mer än några steg utan att vingla.

Husse har tagit in ett träd, det luktar gott i köket. Nu kommer julen säger dom. Goda saker får man då.

Beror på vad man jämför med ...

Min matte är INTE snabb, inte så snabb som jag iaf. Vår likhet finns nog mest i pälsen. Den här taxen och hans husse håller mer samma tempo: http://www.vimeo.com/7356697

Man blir aldrig för gammal för lydnadsträning!

Filmtajm

Inte på denna sidan men HÄR.

Filmstjärna?

Systermatten hade framme sin lilla låda idag. Värsta filmstjärnorna är vi pumisar! Jag tror att det bara var för att idag var ingen schnauzer med utan bara vi mjuklockiga skönheter. Fast så där himla skoj att vara med på film är det inte. Så jag lät primadonnan Lilla M vara främst. Hon tränger sig fram överallt ändå.

Vi har varit i stora huset igen. Många var vi och konstiga saker gjorde vi. Matte och jag gjorde ungefär samma saker som sist. Det kan nog vara jobbrelaterat iaf. Vad jag förstod på hur mattarna pratar så finns det tydligen olika klasser. Antagligen så kan det vara så att när man väl lärt sig vissa saker så ska man kunna andra.

När matte lärt sin telefån att prata med datorn så kommer det nog mera bilder här. Mobifånen brukar ju ha batteri säger matte och den brukar vara med. Sen så är jag ju vanare att matte håller på med den så då kanske jag inte märker att jag är med på bild - men bara kanske.

Matte klickade och godisade Lilla M. Vadå stå på alla fyra, inte dra i kopplet och vara tyst. Jag hade inte behövt äta mer idag om det var sånt vi tränat. Hur svårt kan det va? Varför matte klickar andras hundar fattar jag inte heller. Och Lilla M som bara ska vara i centrum hela tiden får ju uppmärksamhet och kärlek iaf. Tjejer är knepiga - syrran visade att jag var bäst och när jag gjorde mig till fick jag värsta morret och vassa tänder. Knepigt värre.

Dags att tjata ut matte på prommenix.

Har vi tränat och jobbat????

Ibland blir man inte klok på sin matte. Visst har vi varit på jobbarstället coh i syrrans fina stora hus - men om vi har jobbat det vet jag inte.

Sånt här med att balansera har vi ju gjort en massa - men kan hon mena allvar?? Lilla O tittar iaf intresserat så nån mening är det säkert med det hela.

Matte skrattar åt mig och jag ska tydligen själv komma på vad jag ska göra. Det är inte det lättaste när det faktiskt är en belåning i sig att matte flabbar och blir glad. Hur ska man då kunna veta om man gör jobbarsaker eller bara saker?

Vissa saker känns ju rätt ok. Som det här med att hamna mitt i det vet jag vi har gjort förr - men inte med såna här randiga kanter och visst var det så att man skulle stå i mitten. Nu ska man visst ligga och vänta ett tag och matten kommer och sen går hon och rätt var det är ropar hon. Jojo ... kan dom där mänskorna inte bestämma sig för hur dom ska ha det tro!?

Min matte säger att Lilla O alltid är glad och bara säger jippie vad ska vi göra nu. Personligen tror jag Lilla O fjäskar extra mycket för min matte. Blött blir det iaf när hon kommer farande och ska pussa - på min matte. Matte bara gosar och kelar. Så skulle jag aldrig få bete mig och då är det väl inte så himla lätt att vara himlastormande positiv. Orättvisa kallas det visst.

Lilla O får iaf göra sånt jag känner igen. Det där med att lägga sig ner fort och ställa sig duns med frambenen. Sånt kan och vet jag precis hur man gör. En av våra bästa fröknar ser till att våra mattar gör som de ska. Såna fröknar som säger att det ska vara en rolig lek och att man ska busa med sina hundar och att de ska få roliga belöningar tycker jag om.

En sak jag vet att matte jobbat med är att klicka och belöna när jag håller hårt i träpinnen. För länge sedan klicka matten när jag rullade träpinnen på tungan och det begrep jag med en gång. Nu ska man visst inte göra så. Konstigt. Bestäm dig matte kan jag tänka då.

Återkommer när matte tar fram datorn nästa gång

En massa grattis

Förra helgen vad det utställning i Växjö och släkten visade framtassarna igen!

Kusin Bennaz Szthure tog sitt tredje cert och blev SUCH.

Etta med HP fick både:

Gammeltant Bennaz Ihlze som är 14½ år visade att hon är en dam i sina bästa år med finfin kritik.

och   systersonen Skallabackens Quintus som man hittar bilder på här.

Hmm, om bortappade mattar och trååkiga promenader

Vi stackars hundar har blivit av med den där matten som gör roliga saker med oss. Spårlöst försvunnen och alldeles borttappad är den matten. Kvar har vi en seeeg matte. Så då får man försöka roa sig själv. Det kan man göra genom att bära runt på saker och smaka lite på dom när matten inte är hemma och underhåller oss. Då får matten lite att göra när hon kommer hem och så kan hon ju förstå att det är TRÅÅÅÅÅÅKIIIIIGT att vara hemma själva. Jobbar gör man med sina hundar och ingen annanstans!

Ja, ja det är klart att vi får trååååkiga promenader på samma trååååååkiga ställen. Inget nosande efter pinnar i andra skogar. Alldeles för sällan jobba med de där nya roliga sakerna som matte tror att  jag behöver lära mig bättre. Inga nya roliga leksaker. Ingen korv, köttbullar eller annat gottigt. Eländigt är det att vara hund här i detta huset. Oet tycker dock att soffan är lika skön som vanligt. Han varierar ju vilket hörn han ligger i och är nöjd med det.

Syrran får minsann hoppa och springa fort. Hon har tur som har en snabb husse.

Men ... vi har faktiskt varit i stora huset hos syrran där vi jobbade förra vintern och förra vintern igen. Rätt bra för man blir blöt när det regnar. Kan ju hända att den där roliga matten dyker upp där. Vi ska tydligen dit imorn hörde jag matte säga till husse. Han skulle visst städa. Jag är hellre borta med matte

SKRYT

• Min dotter Bennaz' Vv-Veszlah Fli-R2 blev BIR-valp med HP i Köping.
   
• Här i söder så åker Tvåans systerson Skallabackens Quintuz runt och ställer ut sig och blir BIR eftersom domarna tycker om honom.
   
• I Finland så har systerdottern Bennaz' Tt-Trayszih Bra-Myz tagit två cert. 
   
• I Alfta så tog brorsan Mellon cert på sin första ställa ut sig gång
  
  
   
• I höstas tog en annan syster dotterBennaz' Tt-Trikszah Bra-Myz cert i Malmö

 Bennaz' Unnhi kan vara stolt över sina barn och barnbarn!

Mormödrarna Gill, Inger och Anna kan vara stolta över sitt finfina avelsarbete.

Hemmabäst?

Vet faktiskt inte om det verkligen är bäst hemma. Men här är vi iaf.

Matte hittar inte sladden till knäpplådan. Semesterbilderna kommer sen.

Tränat har vi gjort, flera gånger. Åkt bilen gjorde vi länge för att komma hem. Många saker hittar matte på och husse. Det gäller att vila när man får en chans.

Inga hundar i rabatten

Konstigt matte får vara i rabatten och gräva men inte vi fyrfota inte. Fast matte suckade och stänkade en del och sa fula ord när hon drog i de sticksiga sakerna.  Det braiga är att nu när de sticksiga sakerna är borta kan vi hålla koll på de små lurviga snabbfotade gör och hur de smiter ifrån oss. Där är det iaf ingen rabatt.

Husse han klättrar med en burk som luktar starkt. Upp och ner klättrar han. Matte tittar och säger att det blir fint. Lillhusse håller på med bräder. Alla jobbar, vi hundar med att hålla koll på allt konstigt våra mänskor hittar på. Lite föja matte och stanna har vi hunnit med och sedan visade jag matte att jag vet vad : hämta mattes mobil betyder. Jo när låter så säger matte så och då går jag till mobifonen och hämtar den till matte. Det är lite som att hämta mattes pinne. Men pinnen låter ju inte,  men luktar matte det gör den. Och inte ligger den bland en massa andra heller. Såna jobb är lite roliga att få och mattepuss får man.

Jag längtar efter at få jobba riktigt inte bara kort små snuttar. Fast jag vill ju jobba mer de snuttar som matte drar igång. Lite knepigt faktiskt.

Foto på Team Sylvia

Utmärkelse

Utmärkelse

Utmärkelsen skickas vidare till:

Lilla söta

Zaica

Boxrar på g

Brådzka

Lix

Stimm och Zappa

I augusti ...

Sznygga kuszhin Szthure

Gratulerar Bennaz' Szthure, cert på My Dog

Sznygging på bordet

Sznart klar

Måszte rätta till pälszen

Kusziner på szpaning

Nu är vi lediga allihop

Till er alla vill
vi önska en riktigt

God Jul
&
Ett Gott Nytt År

Hitt' på nåt

Jag har inte haft något att berätta på hur länge som helst. Här händer ingenting. Matte känner jag inte igen. Hon är tråkig jämnt! Inte bara ibland som hon brukar. Försöker få henne att hitta på nåt att göra varje kväll men inte gör hon det inte. Vi har inte ens varit på jobbarstället på hur länge som helst. Matte kanske inte vet vägen dit längre  Så synd det är om den här pumisen.  Inga kompisar har jag träffat på evigheter - om man inte räknar med att bästisen var här en dag och lekte med mig i skogen.

Och så lämnar hon oss ensamma hemma  Och säger att jag nog mognat det finns bara några skor lite här och var och en och annan tröja som är mattes. Hon fattar inte att jag längtar! Dessutom har vi ju inge mattor med ludd som man kan ludda av längre. Det är synd om pumisen på det här stället.

O är mest nöjd för han fryser och blir kall och blöt när man går ut. Han har täcke på sig!!  Rätt fjantigt tycker jag, jag fryser aldrig. Fast jag har ju päls.  Matte fryser också och är rätt trist när det regnar. Fast idag har vi sprungit på stranden.  Sanden var alldeles hård och lite kall. Härligt. Äntligen hände det något. Så lite härlig har denna dag varit. Sol och blå himmel, rök ur munnen.

Husse har varit borta hela dagen fast lillhusse och matte varit hemma. Lite konstigt.  Fast lite skönt också för när husse eldar brasa på kvällarna så blir det så varmt att jag lägger mig vid ytterdörren. Där är det kallt på golver. Lite ligger jag där också för att matte kanske ska förstå att jag vill ut och jobba. Nu ska jag gå och tjata lite på matte igen. Kanske hon kan hitta på något litet med mig iallafall. För annars är det mest synd om pumisen i detta huset. 

Åka länge

Har varit och hälsat på syrran. Jätteroligt! Millasyster blev så glad när hon fick träffa mammamatten.

Och då får man ju passa på och sniffa in vad det är för en.

Millasyster bor på ett riktigt pumiställe med massa härliga springgräsytor. Mänskorna sa att det var hagar, men jag vet minsann att det var springgräs för hundar. På nåt ställe fick man inte vara när man var hund för där fanns stora fyrbenta och ett staket som gör ont.

Millasyster fick pausa lite och fundera över hur det plötsligt kom sig att fyra andra hundar invaderade hennes gård.

Mammamatten kom och hämtade oss. på morgonen. Konstigt nog var våran bur i mammamattes bil och där fick inte O åka utan bara mamma, gammeltanten och jag. O fick åka i sele i baksätet fast det tycker han om. Mänskorna tyckte att det räckte med tre hundar i buren.

Skojig dag. Fast O tyckte inte riktigt om den självrullande gräsklipparen.

Släktträffsbilder från den 26e i galleriet

Äntligen har en del bilder hittat hit. Det är inte lätt att välja mellan många mindre bra ...

Det blev ett riktigt släktkalas med gammelfastrar, systerdotter, kusin, mamma och mormor.  Mamma Bennaz' Unnih Jasz-Lu var värdinna tillsammans med gammelfaster Bennaz' Ilsze Swox. Mormor Bennaz' Jaszmin Dirrick och gammelfaster Benna'z Riha Ki-Celm kom från Stockholm. Bröderna Bjärnhags Anakin (Mellon), Aldar (Ville) och Artoo var givetvis på plats. Halvsyster Myszli kunde inte komma men hennes dotter Bennaz' Tt-Triksza Bra-Myz (Gullan) och kusin Ss-Szthure Bri-Uhf kom också och blev friserade.

Nästan alla på samma bild

gammelfaster Ilsze

Supersnygga kusin Szthure på bordet

Släktträff

NIO pumis och alla är släkt! På samma ställe samtidigt. Snart kommer bilder och en rapport

Tristdag

Matte höll på med massa annat.

Soffliggardag

O kurar och den andre ...

Matte kom ju och störde med kameran ...

Sent inlägg söndag

Fick inte jobba skulle bara titta igår. Bästisen fick jobba. Orättvist.

Tur att vi i alla fall fick en härlig promenad fast vi fick inte bada i havet.

Matte sa att vattnet var brunt

Fick springa i gräshavet istället.

Träffade snälla mänskor som matte kände som klappade oss och tyckte att vi var fina  MAtte blev jätteglad för de sa snälla saker till henne. Hade nåt med mattejobbet att göra. Förstår inte varför inte vi kan vara med där om det är såna mänskor där   Matte envisas med att säga att vovvar inte får vara där  Orättvist och dumt tycker jag!

Sent inlägg lördag

Soffliggarproffset var i farten

Hur kan man bara störa?

Dock inga problem att fortsätta

Hemmadag

Husse ville inte gå upp kl 5 idag.  Men jag fick minsann upp honom vid 7. När vi fått mat och en promenad så rusar både O och jag upp till matte i sängen och fortsätter att sova.  Husse får vara nere själv.

Matte var på bordet igen. Det konstiga är att hon flyttar bordet mellan varven. Det är massor med saker som trillat ner från träden. Nu har hon flyttat runt tre av träden. Undrar hur länge hon ska hålla på.  Sen är hon alldeles stel i nacken och ser jättekonstig ut när vi är ute och går.

Undrar om vi jobbar när vi är ute på springa lös promenader. Jag är rätt trött i huvudet men är ändå inte riktigt säker. Det lönar sig iaf att lyssna på matte och vara vid sidan, stanna, sitta och ligga för sånt säger hon. Man kan aldrig så noga veta med matte.

Vardag igen

Husse var uta med oss som vanligt i morse. Det som var ovanligt var att matte gick upp först!?  Konstigt att låte mobifånen sjunga och sedan åka iväg för att klippa sig. Frivilligt. Undrar om hon ska ställa ut sig. Fast det är säkert andra regler för mänskor.

På eftermiddagen fick vi åka till jobbarstället och vara inne. Men vi fick en springa löspromenad innan vi åkte hem ;) Vissa dagar är matte rätt tråkig. Idag fick hon för sig att jag behövde kammas och lurvas till   Onödigt. Nu har jag inga tovor, korta klor och så har hon kittlat mig mellan trampdynorna.

På kvällsrundan försökte jag förgäves få henne att säga åt mig att göra nåt. Men hon låtsades som om hon inte fattade. Knäppt va! Det är tydligen bara när hon vill som vi ska jobba. Hoppas, hoppas att hon vill imorn.

Med matte i bilen och en massa männskor i trädgården

Vi fick följa med matte i bilen.  Hon ställde oss under ett träd och öppnade alla fönster. Så sov vi gott till matte kom och lät oss springa runt husen,  kolla buskar och kullar. Hem igen. Sen sprang matte fram och dit, hit och tillbaka. LÄNGE. Plötsligt är trädgården full med människor.  Alla fick sitta och alla fick tårta - utan O och jag  förstås. Fast vi gjorde oss till och var jättegulliga och trevliga på alla sätt och vis. Undrar om matte inte hade hunnit säga till alla redan innan dom kom hem att man inte får ge hundarna. För sånt kan väl inte alla mänskor bara veta? De var så många att vi inte märkte när de sista kom.

Så gick alla dom, KB och Husse. När KB kom hem kom det nya människor, men de har mest varit uppe. Inte fick vi godis då heller,  men skäll fick för att vi skällde   Mattetog ut oss på en springa lös promenad så sen var hon nästan bäst igen.

Spåra i och spåra ur

Min matte och jag har varit på jobbarstället nästan alla dagar  fast det är bara andra hundar som fått jobba  Orättvist!

Mattes mobifon har sjungit varje morgon sen har hon sprungit runt innan vi åkte bilen till ett ställe där massa andra hundar, mänskor och bilar väntade på oss. Sen följde alla bilarna efter oss ut i skogen där vi bundit band runt träden. Där stog redan mänskor och väntade och vi lämnade en bil i taget.

Efter en lång stund började hundarna komma tillbaka i sina bilar och vi åkte till jobbar stället. Man blir trött av att koncentrera sig på att titta. Alla hndarna var jätteduktiga men mest mattefröken och fick stå överst på stenarna.

Skogar med band i träd

Idag var det sång i mattes mobifon igen. Fast det tog lite längre tid för henne att gå upp. Vi skyndade oss bort till stället där vi brukar möta bästisen när vi ska jobba på gräset, men det kom en annan bil som vi åkte med.  Fast jag har åkt i den innan.

Vi hamnade därute i skogen där vi varit förut och mattarna stegade och räknade och knöt band om vissa träd. Banden hängde kvar men vi kollade allt och fixade. Alla vi hundar kollade vilka som varit där och hälsat på sen sist   och busade runt lite med alla pinnar som fanns där och mattarna kollade på nåt annat.

Jag tyckte de stora svarta hundarna var lite läskiga först men sen hoppade jag in till dom bak i bilen. Hundar har det bra bak i bilen.

Fina killar bak i bilen

De var riktigt goa grabbar.  När vi varit av på många ställen åkte vi lite längre i bilenoch då låg vi alla tre och pausade för att orka med de ställena vi skulle nosa av.

Det tog nästan hela dagen. Hemma var vi bara en ministund innan matte tog med O och mig till hussarnas gräsplan. Många killar sprang runt med en boll och många satt och tittade på runt om. Husse stod med en flagga som han viftade med ibland. KB sprang med de andra han tog bollen ibland. Matte klappade händerna så där som hon gör åt mig när jag gjort nåt bra. Undrar om KB förstog att han var bra fast han inte fick godis.

Nu är matte jättetrött av all sol och frisk luft och tystnad. Hon har sagt att vi ska få en liten promenad och hämta husse nere vid fotbollen - igen

Bortastrand och hemmaskog

Vi har varit och sprungit vid ett annat hav. Mammamatten kom och hämtade oss och så åkte vi. Ett tag kände jag igen mig men sen blev det lite konstigt.

Det är roligt att busa med sin mamma. Nu luktar hon inte riktigt lika gott längre men hon springer bättre än O.  Alla vi hundar fick sitta i bilen  medan mattarna satt i sol och blåst och fikade.

Och sen fick jag följa med och springa lös och leta. Det luktade av en massa mänskor men plötlsigt kände jag bekanta lukten. Jag hittade dom!  Då vände vi och gick tillbaka. Tog några rejs i sanddynerna. Det är himla skönt att springa i sand och gräs, det är sånt lagom motstånd för benen.

När vi kom hem fick jag ett paket som jag snabbt slet sönder i trädgården. Hade roligt en stund med att jaga flygande småbitar.

Matte har alldeles lycklig suttit och tittat i en TJOCK bok som hon fick igår. Den paketen strimlade jag på nolltid.

På kvällen tog vi en härlig runda i skogen. Kollade av vilka som varit där idag men träffade inga rådjur, dom var nog redan bortskrämda av elden som några tänt vid hoppstockarna. Så det blev inget stockhoppande för där satt folk. O verkade ha fått nos på korv men jag hade fullt upp med hålla koll på de högröstade ungmänskorna.

När matte släppte mig vid grinden så sa hon så där som hon sa igår eller nåt sånt och jag kutade till det där stället med sakerna i gräset. Då blev hon tokglad och sa stanna och det gjorde jag ju så fick jag klappar och gottisar och puss i pannan.

Husse var och och fotbollade och nu fotbollar dom på tittlådan. Mänskor är lättroade.

Saker i gräset

Jag har kommit på en grej. Det är konstigt, måste vara en sån där mänskosak.  Jo, ibland står det saker på gräset. Springer jag dit blir matte tokglad  och jag får godis och bus. Har testat lite olika varianter och bäst blir det om jag liksom springer mellan två grejer och inte så långt.

Dom där sakerna kan vara på olika ställen.   Matte och jag lekte en konstig lek med dom idag. Fast dom står ju bara still, men matte sprang och gick åt olika håll och rätt var det var så säger hon nåt med glad röst. Springer jag då till grejerna i gräset blir hon jätteglad.  Jag har inte riktigt hört vad hon säger. Det måste ju vara nåt bra för annars hade hon inte blivit så glad.

I sommar ska jag och matte åka bort sa hon. Då ska nåt ställas ut då med. Vi får bo hos några andra pumis.  Låter bra tycker jag. Åka bort ensam med matte brukar vara kul. Det händer så mycket konstiga och ovanliga saker då. Fast när vi var hos mattemamman senast och borta hela dagen och jag mest satt i bilen tyckte jag det var riktigt eländigt och inte kul alls. Fast andra dagen vi var där så fick jag vara med mer och det var roligare.

Tror jag ska och gå och lägga mig i min fåtölj och pausa lite. Har passat farfar och farmor hela dagen och jobbat massor för att hålla ordning på dom.

Trägen ger sig inte och ser plötsligt saker i gräset.

Vårdag men inte vår dag

Förstår inte vad det är med matte. Hon gräver i trädgården och jag får inte hjälpa till. Ibland underar jag om hon inte kan säga nåt annat än "Inga hundar i rabatten" och det betyder att man inte får vara med och gräva.

Hussarna var iväg med alla stora väskor nästan hela dagen. Fotboll säger dom och att dom vann precis som igår men jag har minsann sett att fotbollen ligger kvar hemma på gräsmattan.

Vi fick iaf en strand och skogspromenad.  Matte höll på att fixa med lilla lådan nästan hela tiden. Lite fot, ligg och stanna sa hon också. Annars var det väääldigt mycket kvar, stanna kvar ... Fast jag fick klättra och hoppa på favoritställena.

Inget rutan idag - men nu vet jag att den inte är där matte är. Alltid något.

Inget bilåkande heller så jag fick leka med O istället, rätt kul det med.

Mars 2008 från gamla bloggen

Archive for April, 2008
Ny sida och blogg
Matte har äntligen fått till det så vi tassar vidare till:

fyrfota.filosoferar.se

Published in:R2 |on April 20th, 2008 |No Comments »

På landet igen
Matte var seg idag - fast det är himla mysigt att krypa till henne i sängen när man är lite utekall. O försöker tom ta sig in under täcket. Men jag, jag ligger bara en lite stund innan jag blir för varm och lägger mig under sängen istället.

Vi har varit ute nästan hela dagen, först medan matte grävde i rabatten - när man försökter hjälpa till säger hon bara att man inte för vara där. Konstigt

Då och då pekar hon på gräsmattan och säger rutan. Det är tydligen nåt visst. Ibland blir hon jätteglad men jag står ju bara på gräset …

När hussarna kom hem fick vi åka bil igen - länge. Matte hade packat ner godis så då ska man ju få jobba och göra något skoj. Vi hamnade hos Zaica igen bus och lek, hon luktar så himla gott. Och plötsligt mitt i alltihop så ska man lyssna och göra olika saker när matte säger nåt. Hon låter ju precis likadant om hon säger sitt eller ligg, ibland blir det rätt. Andra gånger måste jag göra saker igen och igen och igen innan hon blir glad.

O fick inte vara med så han sprang fram och tillbaka för att hitta sig ett ställe att komma igenom staketet. Idag tog matte inte till taktiken att låta mig vila när jag låtsades att jag inte förstod utan bara ställde mig och såg ynklig ut. Förra gången på vanliga gräsplanen så fick O jobba istället för mig och då kunde jag bara ligga och slöa och vara nöjd under parkbänken. Men idag hjälpte inte det, som hon luras…

Vi fick hjälpa till att ta in bäarna, både stora och små. Zaicamatten gick över staket min matte var kvar utanför och sa till Zaica att hon inte skulle in och hjälpa till. Som dom där bäarna låter hela tiden. Matte tog kort, säger att de är söta

O kom på att de bämaten var god och också restprodukterna … Jag tittade mest. Matte säger att jag ska valla, tja kan jag väl, undrar vad det är hon menar…

lördag 2008-04-19 @ 23:17
 

Published in:Okategoriserade, R2 |on April 19th, 2008 |No Comments »

Bortalek
Imorse körde husse

Och inte körde vi till farmor och farfar heller :?

Matte bara gick ur bilen och sa “Ses snart” sen körde husse ifrån matte?

Men sen hämtade vi upp matte igen, när vi kom hem gick hon bara och la sig i sängen. Då är det bara att hänga med och vi sov båda två.

Ska vi gå ut sa matte, så lät det och sen bara pratade hon i den däringa ‘fonen.

Husse gick och plötsligt så går matte till bilen. Ett tag körde vi rätt väg till stora gräsplanen men sen blev det fel :o Och sen blev det rätt igen och när vi är nästan framme svänger hon åt fel håll Vi åkte länge och när vi stannade skällde en farlig hund på O och mig. Skitläskigt. OCH DÅ SLÄPPER MATTE UT MIG UR BILEN jag blev stel som en pinne. Matte sa bara lägg av till mig - lätt för henne det var ju inte hon som höll på att bli uppäten. Sen fattade jag, det var ju min älsklingsschäfer :love: det kunde dom väl sagt med en gång.

Vi busade, promenerade, var inne och fick mat - fast vi inte var hemma, till och med O skötte sig fast han fick vara kopplad en stund först så han hann att fatta att det faktiskt var en vi kände. Han är lite trög ibland Så lekte vi ännu mer. Såna här dagar är bra dagar

Kompisen är en hon och luktar GOTT, jag blir alldeles vimsig så gott luktar hon. Jag tror att hon tycker att jag är söt, men liten kanske. Det var roligare att busa med henne än att titta på lammen - matte är knäpp hon sa att lammen var söta och att hon aldrig sett så små lamm nån gång. Vadå dom var bara lite mindre än mig och vita men anars ser de nästan likadana ut som jag. Fast de kanske var därför dom var söta.

Published in:Okategoriserade, R2 |on April 19th, 2008 |No Comments »

Trött, tröttare, jättetrött
Min matte är inte klok.

Idag låg till och med O kvar i sängen fast matte och jag gick upp. Inte fick jag någon promenad heller innan hon packade en massa saker. Bara bra kläder och såna där gröna höga plaska skor. Sen åkte vi iväg i bilen, O fick inte följa med.

Vi har nästan varit på det där gå fint och var tyst stället varje dag och åkte dit idag igen. Eftersom allt verkade lite misstänktsamt så var jag vaken hela vägen. Träffade en rolig mänska i huset som visste att jag var en pumi, han var jättetrevlig. Hade nästan inte lust att följa med matte ut i regn och snöblasket, men det gjorde jag så klart. Fick åka en annan bil och sedan springa runt en massa ihop med en jättesnygg stor tjej som luktade himla gott. Alla tjejer luktar gott men hon luktade extra mycket.

Konstig promenad inte på någon stig utan bara ute i geografin, upp och ner, stockar och stenar och blöta granar. Jag visade vägen till några ställen vi varit på innan och där mänskorna lagt massa grenar och granris. Konstigt.

SEDAN FICK JAG LIGGA I BILEN. ENSAM OCH SJÄLV.

Matte var borta hur länge som helst, alla andra hundar fick följa med sina mattar och hussar, men inte jag inte. Matte pratade nåt om att hon legat i en låda och väntat på att ANDRA hundar skulle hitta henne. Det hade jag kunnat göra med en gång. Ännu konstigare blev det när vi bara gick ut på samma ställe igen och hämtade tillbaka alla sakerna vi varit och lämnat förut. Matte pratade om en gullig schäfer. Knäppt. Jag är gullig, schäfrar är stora

Och som om att detta inte var nog så körde vi inte hem utan långt ut i skogen. Matte och två till letade speciella träd att binda band runt. Snacka om lustig idé. Sedan körde vi ännu längre in i skogen, mattarna letade träd och band om. Många gånger. Matte räknade och stegade. På varenda ställe var men ju tvungen att leka lite med de andra hundarna, springa fram och tillbaka mellan mänskorna, hoppa upp på alla stora stenar och lukta efter alla konstiga djur som bor i skogen. Snacka om att jobba.

När vi åkte bil igen passade jag på att sova. Väl hemma hann vi inte ens in innan husse och O kom, matte satte på mig kopplet för att jag skulle följa med ut på en promenad Jag vägrade eller rättare sagt jag satte mig på mattes fötter och somnade - då slapp jag gå GÄSP

Nu ligger matte och sover på soffan. Undrar om vi ska till jobbstället imorgon med, ibland är vi bara där inne och pratar och jag och O får en promenad andra gånger måste jag vara på gräset och lyssna på matte. Hur ska man hinna det när det luktar så himla gott överallt? Ibland luktar det så gott så jag hör inget iaf inte mattes röst. GÄSP. Så ska man dessutom komma ihåg vad hon sa. GÄSP. Och så ska man göra det … GÄSP

Nu ska matte få sällskap ZZZzzz

Published in:R2 |on April 12th, 2008 |No Comments »

Februari 2008 från gamla bloggen

Archive for Februari, 2008
Vargar
Vilken upplevelse

Att få en puss av en varg och klia den på halsen …

Bilderna får tala för sig själva

Vargmysigt

Tre av de fyra vi träffade på Kolmården

Published in:Matte |on Februari 23rd, 2008 |2 Comments »

Vadå ledig?
Matte och KB är hemma på dagarna och gör en massa saker hela tiden. Men inga saker med mig Ledig betyder att man får göra som man vill hela tiden. Upp å lek liksom, slut, spring å nosa å ut å spring. Allt sånt är ledig. Mänskor är bra knepiga.

Fast jag har iof varit uta och gått och sprungit. Kb har varit med. Han är mycket snabbare och springigare än matte

Matte har inte sagt “Nu ska vi jobba” på länge. Det kan va skoj att lista ut vad hon vill.

Nu på kvällen sa matte att vi var ute på en “spökrunda”. Fatta inget Det lät jättekonstigt i skogen och från träden, inget svoschigt utan som om det tassade små hemska saker överallt. Så hängde det liksom vitt blött överallt så man såg inte så bra. Jag behövde vara på helspänn hela tiden och titta överallt på samma gång. Spaningsläge med studs. Vad gör man inte när det inte finns löv att jaga, fast det får jag inte i koppel, nåt måste man hitta på.

/Ibland undrar jag om han inte tycker att det är roligt att bli rädd som när en annan tittar på skräckfilm fast man inte tycker om det så är det läge för att sitta på helspänn. Tänk om man begrep vad som egentligen rör sig i huvudet på dom/

Published in:Okategoriserade |on Februari 19th, 2008 |No Comments »

Sol i dag blev lurv i dag
Matte har kammat mig IGEN.

Hon säger nåt om klippning. Jag blev klippt nyss. Före jul säger matte.

Alla tycker om lurviga mjuka hundar tycker jag.

Jag trivs bäst som jag är - när jag kan springa för fullt i gräset. Kolla här visst kan ja se ut så!

En glad och lurvig pumi om våren.

Published in:Okategoriserade |on Februari 18th, 2008 |2 Comments »

Äntligen fredag
Idag var husse hemma. Men inte matte eller KB. Matte kom rätt fort tillbaka. Då åkte vi till det andra stället jag bott på innan matte kom. Det var en annan liten pumi där. En liten en . Matte tyckte att han var jättesöt. Han var tuff för att vara så liten . Modigare än jag. O sa till honom men han backade bara lite.

Det var mycket folk och andra hundar ute på strandöknen idag. Vi gick uppe vid gräshavet. O ville inte springa alls. Han vill bara gå på stigen. Tråkigt. Jag såg farliga saker överallt. Matte såg inget. Inte O heller. De är bra konstiga.

Nu ärjag nykammad och jättetrött. Matte sa att det fredag och att man är trött då, det vet jag inte riktigt men nu ska jag sova. Det där med kamning är allt bra onödigt och trött blir man. Fluffigt och konstigt blir det också, stort liksom. Det bästa är när det är klart. Tur att det inte var jag som behövde stå på bordet och bli klippt idag.

Published in:R2 |on Februari 15th, 2008 |4 Comments »

Borta hela dan
Matte låg kvar i sängen trots att pratlåden bara pratade och pratade. Hon blev inte riktigt matte fast jag pussade på henne massor. Hon var lika tråkig när hon gick upp. Inget bus, inget jobb, bara masa sig omkring. Suck! Fast jag följer med hela tiden för hon kanske blir som hon ska. Jag tror inte att hon märker att jag finns ens. Det är ju bara att studsa ur sängen och busa på liksom. Kan ju inte va så svårt. Det måste vara jättejobbigt att bara gå så där sakta å fram å tillbaka å hit å dit. Förstår inte vad det är för saker som är intressanta å vore de verkligen intressanta skulle hon ju springa mellan dom. SEEEGA MATTE.

Efter hur många omvägar som helst så blev de äntligen dags att gå. Å vi fick följa med. Farmor och farfar-dag idag. De e bra. Där får vi ju nästan vad vi vill. Farmor kollar var vi ligger och var vi sover och om vi sover. O är oftast hos farfar, farfar har en ficka med godis. Jag tror att O vaktar den och farfar. Idag fick vi va ute två gånger. Solen sken, inga blöta tassar! Många ställen å lukta på å man får stå hur länge som helst å bara lukta. Måste inte gå fort, å inte bara på en sida. Jag vaktar farmor när vi är ute. O vaktar farfar. Rätt var det är så kommer matte tillbaka. Nu vet jag att hon gör det säkert, det har hon gjort varje gång. Bra. Jag tycker att min matte e bäst. Hon luktar massa konstigt när hon kommer. Jag försöker knö mig mellan så O intekommer åt att hälsa De e MIN matte. O har en husse. Matte hittar på roligare saker - de e den bästa matten jag har i hela världen.

Jag trodde jag skulle få springa på sandöknen idag, men matte gick bara upp och sov. När solen sken

Pratlådan började prata igen men nu sa den nog matte att skynda sig för hon sprang nästan och plockade hundryggsäcken full med mina roliga grejer. O fick inte följa med Vi åkte till stora gräsplanen. Massa andra hundar var där. Så när matte packade upp våra görasaker så såg jag inte det. Jag bara var tvungen att titta på alla andra. Matte försökte nog prata med mig men jag såg bara de andra hundarna. Det var jättesvårt att sitta framför matte och bara titta på henne. Ännu svårare var det när jag skulle sätta mig brevid henne, jag glömde liksom bort det, och jag glömde liksom bort att titta på matte också. Matte tycker nog inte om det för jag fick nästan inget godis alls - fast det var leverpastej på tub som e så gott att man gör vad som helst för att få en slick. Då tog matte fram favvosaken å ville busa. Äntligen blev hon lite rolig. Nu fick alla de andra hundarna se vilken fin och bra och rolig leksak jag har. Dom blev nog jätte avis Men den är min, bara min och mattes kanske lite.

När vi väl hade kommit igång och jag fick jaga matte både för att ta fårskinnssnöret och springa iväg med det så slutade vi bara och skulle gå in. Då är nästan alla dom andra hundarna redan inne. Några av hundarna kom jag på att jag faktiskt kände. De kunde dom väl sagt när vi var på planen - så farliga är dom ju inte.

Nu kommer matte att prata ännu mera om vargar, svansar, kommunikation …Jag sov.

Å nu e vi äntligen hemma å nu för jag sova under mattes säng precis som det ska va.

Trägen vinner fokus och koncentration om inte annat ett gudomligt tålamod

Published in:R2 |on Februari 14th, 2008 |No Comments »

Ännu en dag
Matte kom inte ur sängen idag heller. Både O och jag hoppade och skuttade och pussades för att hon skulle sluta ligga där och vara tråkig. O svor och morrade på mig :evil: Bara för att jag ville vara närmast matte. De e min matte! Ibland säller jag mig bara ivägen så O inte kommer fram. Ha Matte försöker ha en på varje sida, men jag e för snabb och e nästan på båda sidorna och på henne samtidigt. Så sur O blir . När han blir sur står han bara rakt upp och ner och blänger i golvet. Knasigt Fast han kanske hade ont i magen. Han snodde all min mat igår så han kunde nästan inte gå.

Det blev ingen lång strandöken promenad idag Fast vi fick hoppa in i buren och åka till farmor och farfar Matte tror att jag ska noppa av pälsen på hennes fåtöljer om jag är ensam hemma med O. Bara för att jag råkat noppa sönder hennes fårskinnstofflor, så där fem stycken, par. ;) Snörena i jackorna var ju bara ett misstag när jag råkade gå förbi. Skosnörena i skorna på översta hyllan dit de inte trodde att jag nådde var ju bara tvungen å visa att de gjorde jag. Mattes kalender uppe på köksbänken luktade så mycket matte så jag var ju bara tvungen att snusa och gnagagaga lite på den när hon inte var hemma. Å dom gamla mattorna blev alldeles håååliga när man drog ludd från dom. Såå myyyycket ludd det blev å det räckte med att ta tag med framtänderna. Husse tycker att jag är dyr i drift. Förstår inte jag

Det är roligt att vara hemma hos farmor och farfar - fast matte går sin väg. Nu står jag inte och gnäller vid dörren längre. O och jag får varsitt hundkex när de dricker kaffe och råhudschips när de ska äta mat Vi går luktrundor ute, då får man stå och lukte hur länge som helst på samma ställe och gå tillbaka till den där fläcken längre bort som luktade himla gott. Både O och jag lufsar mellan lukterna och farmor farfar hänger med och står stilla när vi är stilla. :O

Ingen träning har matte gjort med mig idag heller. Fast det gjorde vi i natt när matte inte kunde sova. Då smög vi ner i köket för att O inte skulle höra. Då klicka matte med tungan istället så O inte skulle komma. Jag var riktigt duktig. Matte börjar lära sig

Trägen behöver extra mycket sömn

Published in:R2 |on Februari 12th, 2008 |1 Comment »

Trött i huvet men springig i benen
Matte hade sovkläder på sig hur länge som helst idag igen. Fast sen var hon snabb. Hundkläderna åkte på Först fick O följa med å idolen J de e skoj för han springer och busar så mycket med mig.

MAtte fixade sånt där svart varmt nr vi kom in och började bläddra bland papper Å sen, Å sen ÅÅÅ då kom hundryggan fram. Packade mest mina saker. O skulle inte med Jag la mig på brädan vi ytterdörren. Man kan aldrig veta med min matte, hon kanske glömmer mig. Hon tog alla grejerna och så gick bara hon och jag till bilen O fick lite godis bara.

Det var mycket mänskor och hundar där på den stora planen. Jag blev lite orolig, inga jag kände å matte plockade med trampsaken och bollen men jag hade inte riktigt tid. Det kan ju komma någon rusade och äta upp en pumi. Då kom matte på att vi gör det gamla vanliga, matte backar och jag går emot henne och försöker se glad ut. Vad gör man inte för lite leverpastej? Sen gick det bra att jaga bollen fast först var jag tvungen att sitta och vänta till matte sa att jag fick rusa fram. Det var skoj. Matte klickade, fick inte ihop det om det var för att jag väntade eller för att jag startade. Lekbelöning kan vara roligt.

Vi tränade bara lite sedan skulle vi vara inne i huset på årsmöte, Det var inte många som mötte om året. Dom pratade och dom pratade och jag sov lite under mattes stol och under F’s stol och under bordet. Det fanns många bra kelhänder. Många applåderade och sedan var det slut. Vi åkte hem till O som stog och morrade på mig i dörren innan den ens var öppen. Det är precis som han inte vill släppa in mig. DÅ står jag alldeles still och stelt, fäller tillbaka öronen, har svansen högt med litevift och bortvänt huvud. Han förtsår nog inte att jag inte vill bråka. Eller så ska han bara bestämma

Trägna idealiser behövs i hundklubb

Published in:R2 |on Februari 11th, 2008 |1 Comment »

Morbror
Nu är valparna här.

Sex stycken fick halvstora syster

Tre tikar och tre hanar. Två creme - en tik och en hane, resten svartgrå

Går allt som det ska kommer det att bli ytterligare en lekkompis till R2 på hemmaplan - inte i vårt hus men i samma stad. Snart är antalet pumisar i stan dubblerat!

Trägen mamma behövs till valpar

Published in:Matte |on Februari 10th, 2008 |No Comments »

Sol, strand och sand
Matte sov hur länge som helst. Husse vaknar innan som tur är så man får lite frukost och en promenad. När jag kommer in rusar jag upp till matte och lägger mig i sängen. Idag kom O också upp. Han fick ligga på andra sidan. Men jag hann ta mitt ben först, ha! I vanliga fall tar O alla ben, mina också Glömmer dom ibland när matte går iväg till ett annat rum - då måste jag ju bara kolla vad hon gör och när jag kommer tillbaka har O tagit mitt ben. Sen ligger han och morrar så fort jag kommer i närheten av soffan. O tror inte att jag vet att han gräver ner benen i soffan. Men det vet jag och tar tillbaka dom så fort han lämnar sin hörna

Ibland är mänskor så långsamma, matte vandrar runt i sovkläder hur länge som helst. Det händer liksom inget alls. Måste bara berätta något jättekonstigt . Det killade en massa i nosen och plötsligt flög jag liksom bakåt och det lät himla konstigt. Fyra gånger, matte sa prosit. Matte låter så ibland, undrar om det är den där våren i luften som sätter sig i näsan? Matte sa så idag - Det är vår i luften, jag tittade överallt men såg inget eller ingen Det är ett himla oväsen i träskskogen, det sitter fjäderbollar i verenda träd och låter. Man hör ju inte om det är någon som kommer ju

Om det är den där våren som gör att solen är framme och matte går extra promenader med oss så kan det väl få klia i näsan. Det är det värt. Fast det blir en massa andra på strandöknen. Hur många andra som helst. Då ropar matte på oss hela tiden. Hon fattar inte att vi aldrig skulle gå fram till andra. Jo O kanske, han går lite som han vill, men jag gör ju alltid som matte säger, om jag inte har ludd i örat och inte hör . O har ludd i öronen nästan jämt. Fast ser han att jag springer till matte, luktar han klart och kissar lite, sen springer han också till matte. Ha, då hinner jag få godis en gång till, han är allt lite korkad fast han kanske tycker nosandet är mer värt än matte

Vi mötte en JÄTTEhund idag har aldrig sett något så stort, nästan som en sådan där frustande som det luktar om när vi är i det stora huset och tränar. Fast den här luktade som en hund. Jag stog alldeles stilla på stigen. Han gick förbi en bit inne i skogen men han ville nog komma till min matte för att få godis. Tur att han inte gjorde det. Fast han lät inte arg, bara tittade. Sedan mötte vi några små skälliga studsiga, en rosa och en gul, bara päls på huvudet hade de, och på svansen. Dom lät riktigt arga matten drog dom i snörena. Läskigt.

Jag har lärt matte bra nu, hon klickar jättemycket, och klick betyder godis. Undrar om det betyder något mer för matte?

Träget klickande ger massa belöning

Träget klickande ger bra timing

Published in:R2 |on Februari 9th, 2008 |No Comments »

Äntligen gjort
Var och ögonlyste vovvarna igår och båda två har hur bra ögon som helst. Skönt, jag som trodde att gammel O började se dåligt för han har uppträtt lite annorlunda men det kan han inte skylla på.

Igår var det första gången som R2 erbjöd flera olika beteenden under klickerträningen han lade sig men bytte beteende istället för att bara ligga kvar i frustration. Tänk att något så lite kan göra en så glad.

Idag har det bara blivit lite underhållstråning på promenaden precis som resten av veckan. Jag börjar dock närma mig någon slags plan för vidare träning. R2 funkar ju normalt sett väldigt bra med klicker men man måste ju vara så duktig på att planera vad det är man vill och verkligen veta hur momenten ska se ut när de är klara för att kunna dela upp dem i alla dessa små delar. Det gäller ju att hitta så rätt så att hunden har en möjlighet till att komma på hur den ska göra.

Store O har dock verkligen lärt sig vad klicket betyder. Idag när jag tittade på en träningsfilm så vaknade har ur djup koma och kom till mig och letade efter godiset när han hörde belöningsklicken på filmen. Ibland förvånar den hunden mig verkligen, först verkar det som om han inte begriper någonting hur länge som helst och sedan när man minst anar det så har poletten trillat ner och han går från klarhet till klarhet. Normalt sett så tittar han uppfordrande på R2 för att han ska göra något, sätter sig ner och inväntar något smaskigt. Och nu har han verkligen fått ihop klickljudet med godis. Om något år så kommer han nog på att det krävs att man ska prestera något innan man kan kvittera ut godbiten. Fast just den biten är ju inte bara hans fel, han har ju fått godis när R2 har fått för att han inte skulle bli mer svartis än vad han redan är. Och det har fungerat, nu söker han kontakt och uppmärksamhet men har inte någon större mängd beteenden att erbjuda.

Trägen klicker vinner

Published in:Matte |on Februari 8th, 2008 |2 Comments »
Archive for Februari, 2008
 

Skinande sol och spring i benen
Torrt på gräset! Tassarna blev inte blöta. Matte masade sig upp från soffan och kunde nästan gå som folk
Det är så härligt att springa allt vad man orkar och sicksacka mellan träden.

Träffade en jätterolig tjej på stranden, hon såg ut som O fast större och busade massor Hon hade med sig en bestämd mindre O. Store O som brukar bestämma mest gick undan. Konstigt. Vi busade och sprang hur mycket som helst. Härligt. Store O är så himla tråkig, han vill bara busa ibland. Då springer han knappt alls.

Matte klickade en massa när vi var ute så jag fick himla ofta godis. Roligt, fast det inte var supergott godis.

Idag fick matte en sån där konstig idé igen, såna där hon får när vi varit borta på det roliga hundstället där man få massa gott godis hela tiden. Hon satt på stolen mitt på golvet. Fatta inget Provade att sätta mig, klick och godis, provade att lägga mig, klick och godis, la mig igen - hände inget å sen fattade jag Det gäller att göra så många olika saker man bara kan komma på! Då klickar matte för allt. Hon är bra tokig. Fast det är skoj när hon blir så himla glad och jag får massa gott

Trägen klicker vinner insikt

Published in:R2 |on Februari 7th, 2008 |No Comments »

Trött på blött
Tassarna är blöta nästan hela tiden. Matte är jättetråkig, hon har legat på soffan med O och filten jääättelääänge, måånga dagar. Promenaderna är urtråkiga, inget spring och bus. Tur att hon tar av kopplet så springet i benen får en chans att försvinna. O tjurar när det kommer vattendroppar från alla håll. Jag ligger under soffan och tittar bara ut om det verkar som om att något ska hända. Försöker busa igång alla med leksaker och erbjuder mig att göra konster. Jag vill ju jobba - men matte vill inte J han leker en stund så går han.

Det är synd om den här pumisen

Published in:R2 |on Februari 7th, 2008 |2 Comments »
 

Januari 2008 från gamla bloggen

Archive for Januari, 2008
Vi gjorde det igen!!!!! Tredje gången :lol:
Nu har vi LP1

Vi klarade det trots att vi nollade ställandet under gång, R2 lade sig ner istället � Bara 10 poängs avdrag att spela på för att klara första prisets 160. När jag vände mig om och såg att han låg istället för att stå tänkte jag att det var koefficient 2 dvs minus 20 p och tyckte att det fanns en chans. Ställandet och läggandet känns ju så säkert, det har jag aldrig varit orolig för, det är ju moment som vi klickat in och de brukar vara klockrena - förutom då när R2 skulle testa lekställning istället för ligg - eller inte vänta på mitt kommando i ställandet. Med andra ord så säker man nu kan vara på ett moment.

Jag vågar inte titta på poängen eftersom jag inte vill veta och kanske sänka resten för att något gått dåligt. Samtidigt ger det ju lite spänning åt tillvaron. I det sista har jag tittar på hoppet och helheten - då är man ju klar och kan inte göra något mer.

Kan inte fatta det och blir nästan gladare och gladare

10:or på platsliggandet, tandvisningen, läggandet, hopp och helhet. 9,5 på inkallningen, snabb men snett sättande. 8,5 på linförigheten - så bra har vi aldrig haft OCH ÄNTLIGEN SLIPPER VI KOPPLET . 8 på apporten, tugg, det såg inte jag däremot nosade han på apportbocken före kommando. Ja, ja 0:a på läggandet. Allt som allt 160,5 !!! :p

Min älskade lilla gulliga voffsing. Glad och lite okoncentrerad när jag berömde honom för mycket efter inkallningen. Lite hopp och tendens till nafsande efter språngmarchen men så fint han kan

För första gången kände jag att det var himla roligt att tävla, när jag gick in i ridhuset så var det bara R2 och jag och känslan av att vi skulle göra något roligt. Pirr i magen, bara lite och mysigt, nervöst? näe.

Nu ska R2 få tunga koner i present så han inte kan apportera dem utan förhoppningsvis gå till rutan istället. Konstigt att det ska vara mer intressant att apportera plastkoner än apportbockar. Men vad vore livet utan utmaningar?

Trägna vann sitt LP1

Published in:Matte |on Januari 26th, 2008 |No Comments »

Konstigt!?
Mänskor är inte kloka

Man åker till konstiga ställen, väntar och väntar. Ser en massa främmande hundar. Går fram och tillbaka, in här och ut där. Främmande stora farliga hundar och annat överallt. Hela stället är konstigt. Luktar av stora frustande odjur, konstigt att gå på…

Hon inte kan bestämma sig heller. Först säger hon att jag ska sitta, tar av kopplet och sen ska jag plötsligt ligga. Fatta inget. Då får hon allt ta och säga det ordentligt och när jag väl lägger mig - så går hon iväg och lämnar mig ensam bland en massa stora farliga hundar och LER mot mig. När hon kommer tillbaka så tycker hon att jag ska sitta. BESTÄM DIG. Fast hon blir ju glad när jag gör som hon säger

Leker och fixar UTAN GODIS inne på det där konstiga stället som luktar jättemycket av såna där stora frustande saker. Känns mysko när man går och en mänska vi brukar träffa på den stora gräsplanen som kelar och ger godis står och säger massa saker. Inte får man gå och hälsa heller. Fast matte sa bara såna där vanliga saker som hon brukar, fast vi håller på längre än vanligt.

Sen går vi ut igen och träffade kompisarna. Plötsligt fick jag massa köttbullar av matte. Bara så där utan vidare. Vi gick en runda och in genom en annan dörr och väntade jättelänge, då somnade jag. Sen satte vi oss på ett ställe där det var kallt, matte klappade händerna fast jag inte gjorde något. Det var kallt och jag fick sitta i mattes knä. Sen gick vi tillbaka till det varma stället och jag kelade med hon som tittat på mina tänder. Hon lät som om hon sa snälla saker om mig så jag gullade extra mycket. Efter en stund pratade någon och alla klappade händerna - många gånger. Jag fick inget godis.

Matte har pussat på mig jättemycket :D, husse har klappat och J busade och klappade mig massor när jag kom hem. Fatta inget Trodde jag skulle få godis men det var något hårt matte höll fram. Mänskor Är jättetrött och har sovit nästan hela tiden. O har varit sur han är nog sotis för jag får massa gos och beröm hela tiden eller kanske för att jag luktar så gott av det där konstiga stället vi var på.

När man är ute så blir man liksom puttad på, när jag vänder mig om och kollar så är det ingen där och det låter en massa överallt. Nu vill matte gå ut, hon säger att O och jag behöver det. Vi som har det så gott i soffan. Hon är himla envis min matte, mänskor är bra konstiga.

Trägen fångad av en stormvind

Trägen vinner markkontakt när kläderna blir tillräckligt tunga och blöta

Published in:R2 |on Januari 26th, 2008 |No Comments »

Kan himlen vara blå ?
Jo den var det. Igår. På västra sandstranden lyste den blekt. Den glittrade i det brunblå vattnet. Då började det killa i hela r2’s kropp, Det brjade som små studs i tassarna, lite extra svängande med benen, öronon gick runt samtidigt som de gick upp och ner, svansen började förts i ytterstespetesen vift, till stora ålningar till helikoptersnurr, Sedan vred han lite på sig och drog, pumifort och gepardlågt. Lååånga mäktiga språng med oregelbundna ryck och vändningar. Sanden spsrutar mellan tassarna när han gör en slalomstoppsväng. VÄnder sina glada glittrande ögon mot mig - och så iväg. Till och med O höngde halvhjärtat med en stund innan det fanns intressant nosställen vid en grästuva. Om vi andra går en halvmil en sådan runda så underar jag hur långt snabbfot har tagit sig. Nu har han blivit så modig att han springer melan 25 och 35 meter ifrån mig in i träskskogen. Det bådar gott för eventuellt framsändade till rutan. Hade han inte kunna lämna mig mer än fem meter som det var i böörjan så hade ju rutan varit jobbig att ta ta i, men då är ju avståndsdelen kirrad och det fattas en grej mindre att lära in.

Detta är en dag att bära med sig i hjärtat. :D Jag hade behövt ta ett kort som bildbevis för medan regnet skvalar ner idag känns det ju det inte var sol igår. 25 solminuter på en måndad! Klarar man det eller är det bättre att gå i idé och bli av med onyttigt kropsfett på kuppen. Tänk vad bus de fyrbenta hade hunnit hitta på.

trägen vinner första platsen i sängen

Published in:Matte, Okategoriserade |on Januari 23rd, 2008 |No Comments »

Nosa och leta hit och dit
Ibland är det så himla konstigt, man vet ju inte vad man ska göra. Det verkar likadant men så är det inte det. Nu ska jag berätta om hur min matte beter sig.

En dag åkte vi iväg till ett ställe jag aldrig varit på förut. Matte gick iväg med några andra och jag fick sitta kvar alldeles ensam i bilen Efter hur länge som helst kom mänskorna tillbaka. Då gick dom iväg med en annan hund och jag fick sitta ännu mer ensam i bilen. Men sen fick jag följa med Vi skulle tydligen upp i skogen en alldeles främmande skog med en massa stenar och stockar, härligt. Fast jag fick inte springa lös Rätt var det är tvärstannar matte och den andra hundens mänska pratade en massa. Så sätter matte på mig en sele med ett långt snöre, fast det var bra så inte matte kom bort när vi gick av stigen och ut i skogen. Jag kände med en gång att matte gått där förut och stack iväg med nosen i backen för att se vart hon hade gått när jag inte var med. Hon är slarvig matte för hon hade tappat en pinne och blev jätteglad när jag hittade den. Då ville hon ge mig godis Jag var ju inte klar, men man får ju offra sig för gott kött. Ner med nosen i backen igen och det var ju tur att jag kunde veta var matte gått för där låg min boll. Mitt i den nya skogen. Konstigt. Matte bytte bollen mot köttbitar och så ville jag fortsätta och då säger hon att det är slut. Knäppt. Hon hadeju fortsatt gå det kände ju vem som helst.

Tyckte det här var lätt som en plätt om bara inte matte störde mig så när jag håller på. Vi har varit iväg och gjort så här fler gånger. Snart lär sig nog matte att inte störa mig och att inte gå omkring och tappa pinnar och mina leksaker när hon går själv.

Men sedan igår blev det jättekonstigt. Nu åkte vi till ett nytt ställe igen och där var en massa mänskor som vi träffar ibland på den där stora gräsmattan. Mänskorna gick iväg idag igen och lämnade oss hundar själva i bilarna. Jag fick vänta lääänge. De andra mänskorna hämtade sina hundar men inte min matte inte. Alla mänskorna stog och väntade på oss. Jag fick leka en stund med mattes gamla handske innan C tog den ifrån mig och gick ut i skogen med den. Där ruskade hon på den, jag ville så klart springa ut och fortsätta leka med den. Så släppte hon den bara på marken och kom tillbaka. Matte tog av mig kopplet, jag sprang iväg för att hämta handsken men den var inte där jag trodde. Aha tänkte jag, jag nosar efter den och så hittade jag mattes spår å andra spår och glömde nästan bort vanten. Fick massa beröm och godis när jag sprang över den och plötsligt kom ihåg att C tappat handsken.

Nästa gång hade jag kommit på att det var den tappade grejen jag skulle leta efter, fast det är alltid längre bort än man tror. Tredje gången trodde mänskorna att jag skulle komma ihåg var de tappade vanten om jag inte såg när C kom tillbaka. Då glömde jag vanten helt och letade mattelukt istället, hon hade snirklat runt hur som helst men inte tappat några pinnar.� Fatta inget. Kan inte mänskor bestämma sig, antingen nosen i backen eller inte det kan ju inte vara olika från gång till gång. Eller?

Trägen finner både pinnar och vantar

Published in:R2 |on Januari 20th, 2008 |No Comments »

Tiden går
Matte har mujsik som spelar mååångaa gånger varje morgon. Sen rusar hon runt som en tok. Jag sitter vid dörren och deppar och hoppas att jag får följa med. NÄr hon sätter på sig fel jacka berättar jag det, högt, och ändå sätter hon på sig tunna skor.
För det mesta hinner jag smita ut när hon öppnar dörren och då får jag och O åka bilen till farfar och farmor. Då jobbar vi hela dagen med att passa pensionärer, det är jobbigt kan jag lova. Man får passa dom hela tiden, när vi går ut så gäller det att vara med så inte farfar och O kommer bort när farmor sitter fast i mitt koppel. Jag stannar och väntar. O väntar på mig så det gäller att hålla ihop flocken. Sedan gäller det ju att känna att de sitter fast ordentligt i andra ändan av kopplet. .

Matte kommer och hämtar oss och sedan ligger vi och sover, för vi är så trötta alla tre. När husse och J kommer hem så har vi oftast hunnit vara ute, men det är bättre när matte är hemma hela dagarna. Hon hinner inte kela tillräckligt mycket med mig.

Nu är hela övervåningen full med J’s kompisar hur de nu kan tycka det är roligt att sitta och glo och trycka på knappar. Då skäller O jättemycket och jag hinner hoppa i soffan och ta benet Fast det är ju det benet som jag hade gömt i mattes säng. Undrar varför alltid det är mina ben jag snor tillbaka

Published in:R2 |on Januari 18th, 2008 |No Comments »

Snabbare sagt än klippt
R2 har tyckt synd om sig själv. Det är ynkligt att behöva stå på trimbordet - då tycker man synd om sig . Så synd att man bara måste försöka tala om det på det enda sättet de där konstiga människorna förstår, långa gnällmorrningar och tydligt kroppsspråk :o Å ändå förstår dom inget :roll: eller de kanske inte låtsas om, hemska tanke … så fort rumpan kom ner på bordet skulle jag stå upp i igen. Begriper inte varför man måste stå upp när den hemska blanka klippgrejen kommer till nos och öron.

Tänk att en bra början kan bli så dålig. Matte kom upp nästan med en gång idag - ovanligt. När hon ätit sin mat satte hon på sig GÅ UT KLÄDERNA , sedan sprang hon runt och packade dom roliga sakerna i väskan och bara jag fick följa med :D Det blåste kallt i baken när vi gick till väntstället - och vi gick till andra sidan. Matte sa att vi väntade på halvsyrran så då var jag ju tvungen att ropa på henne. Bästkompisen hämtar oss på andra sidan så först visste jag inte riktigt. Halvsyrran luktar såååå goooott så man dregglar. Matte säger att hon har valpar i magen, vad det än är så luktar det gott. Bilen var liten så när jag försökte hoppa in på golvet så hjälpte det inte att dra in magen - jag fick inte rum å då skrattar matte taskigt i bästisen bil får jag inte vara i sätet ju! Hur ska man veta att man får olika saker i olika gånger. I alla fall så åkte vi till min mamma - då är vi tre som sjunger högt av glädje för alla. :o Matte säger att trumhinnorna håller på att spricka - fatta inget. Halvsyrrans matte säger att det känns som hjärnan delas i två delar - fatta inget. Mormor skriker HÅLL TYST! så det gjorde vi allihop i massa jättelånga sekunder sedan så måste ju bara dom där grannarna som mänskorna pratar om få höra oss igen. Dom fattar inte att vi blir så glada att vi måste tala om hur roligt det är för annars så spricker vi ju. :roll: Människor …

Rätt som det var när vi myst ihop oss alla fyra så går mänskorna ner � till trimrummet :cry: Först trodde jag att jag klarat mig för halvsyrran hamnade på bordet - då la jag mig långt borta vid dörren så dom skulle se mig. Jag hann till och med somna till lite. Halvsyrran råkade ut för samma burrgrej som O, när hon kom springande sedan så hade hon lika lite hår också. Innan jag hann med så hade matte hivat upp mig på bordet

Förstår inte varför de ska hålla på så - nu när jag äntligen fått en massa päls så jag ser stor ut och inte behöver vara så rädd när vi träffar andra. Så säger dom att jag inte behöver ha kortare päls eftersom jag är så maffig och maskulin i mig själv . Så tar dom bort stora drivor av päls, jag försvinner ju å så säger dom att jag e’ fin, jag e’ ju alldeles naken ju :oops: Jag som odlat skägg för att se ut som store O och så tar dom bara bort allt. Om inte maskuliniteten sitter i ansikte och dom klipper magen så att snoppen inte ska synas när jag drar upp magen hur syns den då Mänskor!?

Sen åkte vi hem och O och jag var ute och busade i träsket som snart är alldeles torrt. Matte och lillhusse ville inte gå på strandöknen för det blåste så kallt och dom är inte alldeles nakenklippta. Orättvist. Jag hade roligt i alla fall, O ville till och med busa lite med mig. Men han kommer aldrig i kapp, undrar om det är därför han bara tar några steg efter mig och sedan går till ett ställe där jag kommer springande sedan. Men det gör jag ju bara för att göra honom glad ju. Han orkar inte springa utanför stigen tror jag han vill ha slät mark och inte slaloma sig fram över och mellan stockar och stenar. Han missar ju allt det roliga

Husse har hämtat in massor med stora pinnar hela kvällen, han får det för matte det får inte jag. Sedan så slänger han in dom bakom en glasdörr och så äts dom upp av det varma gula. Det varma gula är hungrigt och det blir jättevarmt. Fast nu när jag nästan är naken så stannande jag i samma rum. Lite varmt och skönt blev det, nu är det dags att krypa in under soffan

Published in:R2 |on Januari 4th, 2008 |No Comments »

Nytt år och slappdagar
Konstigt att det blir mindre tid till att skriva när man är ledig men det känns som om dagarna går fortare. Inte för jag har någon aning om vad tiden har använts till.

Nytt år innebär nya mål - fjolårets att tävla ettan klarade vi av. :lol: Provade på agility gjorde vi också .

Nu har vi våren på oss att klara av det sista förstapriset i lydnadsklass 1 och att börja tävla i klass 2. MH ska vi också klara av under våren så vi kan prova appellklass före årets slut. Två eller tre utomhusutställningar under sommaren ska vi också försöka hinna med. I den prioritetsordningen.

Snart är det dags för anmälning till vårens kurser. Är i valet och kvalet mellan att fortsätta lydnaden eller att börja börja med apellen. Lydnanden återkommer ju hela tiden så det lutar väl mot den, en kombinerad kurs hade varit perfekt.

Fritt följ i korta pass med vändningar har gått bra - så länge vi inte varit i ridhuset. Ute på promenaderna är en helt annan sak.

Minnesförlust när det gäller att stanna kvar är det senaste. Men om det är någon så vore det för lätt att träna.

Trägen övervinner minnesförluster

Published in:Okategoriserade |on Januari 3rd, 2008 |No Comments »

Mer prat än träning
Har tur som kan “låna” ett ridhus för hundträning. Det är himla skönt att kunna träna utan att frysa i kall vind eller bli äckelblöt av vinterregn. De flesta av oss har ägnat oss mer åt sociala förlustelser och mat än åt seriös träning. Det hade inte riktigt gått över så vi pratade bort en del av tiden istället för att ta oss samman och tänka ut vad vi skulle tränat. Men det är mysigt att bara träffas speciellt när man slipper frysa.

Jag hade som tur var lite överambitiöst skrivit ner punkter med vad R2 och jag skulle lägga tid på, så det var bara att hiva upp lappen och läsa. Det ska jag nog lägga mig till med som en liten god vana. Det är hemskt mycket lättare att tänka igenom vad som inte riktigt fungerat medan man är hemma i lugn och ro och så behöver man inte tänka och strukturera sig när det finns annat som distraherar.

Träningskort blir bara för mycket, det går an när vi är hemma på ren nyinlärningsnivå men att hålla reda på det när det finns andra människor runt en kan jag inte.

Så dagen blev inte mer än morgonpromenad, laga mat, middagspromenad, kaffe med träningsplanering, packa väskan med godis och annat nödvändigt, köra iväg och träna och köra hem, duscha och tjata på pojkarna att det var dags att gå hem. För killarnas del var det nog sova, frukost, spela WOW, bli tjatade på och gå hem. Fast hellre har jag hela gänget här en inne på stan.

Inte konstigt att lediga dagar går fort.

Published in:Matte |on Januari 2nd, 2008 |No Comments »
 

December 2007 från gamla bloggen

Archive for December, 2007
Granar, papper och kartonger
Människorna är inte kloka ser R2 ut att tycka. Plötsligt ska hela flocken ut och gå - toppen ! Vi går bara den tråkiga raka hårda vägen, det är mörkt ute och tittar på träd Ett av de där träden kånkar sedan husse hem och IN! Fyrbeningar får ju inte ens bära in en endaste liten pinne, men husse får ta in ett helt träd. Inte nog med det sedan pysslas det med det stickiga trädet och man får inte vara med och hjälpa till varken med snörena eller bollarna som hänger i. TRÅKIGT.

Sen kommer morfar och mormor och då blir man ju alldeles tossig av lycka. Det brukar vara mycket kel och långa promenader, kel blev det men inga 2 timmars utevistelser inte. Människorna springer fram och tillbaka, några är i köket och det luktar så jättegott men ionget får man smaka och är bara ivägen. De andra höll på med kartonger och prasslande papper och inte får man leka och slita sönder något av det. :(

Fast en av dagarna när all mat var framme, farfar och farmor också kommit och de sjöng om gubbar luvor och hjul och gick fram och tillbaka till maten så fick både O och jag ben med en massa papper runt om och då skulle vi plötsligt slita sönder det för att komma åt benen så det gick att gnaga på dem. Man blir så förvirrad, först inte sedan ok, men inte alla papperspaket, människorna skulle också ha. Men jag fick allt papper och alla kartonger. O bara gnagde på benen så jag fick hans paket också Jobbig dag.

Published in:R2 |on December 26th, 2007 |No Comments »

Vem är tröttast?
Vem är tröttast? Det är frågan och det vete 17. Vilken koncentration det kräver av både matte och hund att klickerträna. Den ena ska vara kreativ och åstadkomma beteende och den andre ska klicka i rätt ögonblick för att fånga rätt beteende. Kontentan av det här är att efter dagens äventyr så är det bara en kort promenad och sängen som gäller.

Efter två timmars återhämtning så vandrade vi tillbaka till Hundens för att träna lite. Vårt vandrarhemsrum räckte inte riktigt till, när man möblerat om lite så blev det faktiskt säkert en hel kvadratmeter fri yta. Inte mycket att träna snabb förflyttning till musmatta. Nu blev det bara ett av de planerade träningspassen Istället blev det film. Tre minuter för att få hunden att för första gången ta i och hålla en metallapport i munnen i mer än 1 sekund. Det är ett helt fantastiskt sätt att träna på - om man nu har en hund som har begripit idén och är åtminstone en liten smula operant och vågar tro på sig själv.

Jag kan ju inte låta bli att tro på det här - hunden får tänka själv, tilliten är orubbad och det handlar om hunden relativt fria val det är inte fråga om tvång eller respekt utan helt enkelt ett samarbete mellan två helt olika sorters djur.

Trägen är helt slut och vinner god sömn.

Published in:Okategoriserade |on December 15th, 2007 |No Comments »

Ibland klickar det
Väckaren i mobilen i dubbla upplagor i otakt hjälpte knappast för att komma upp i tid. R2 fattade ingenting. Det låter jättekonstigt och matte trevar lite tar tag i nåt, det slutar låta och sedan hinner man precis lägga sig till rätta och så låter det igen. När matte väl har fått tyst på olåten och kommit ur sängen så springer hon runt som en tok. Fram och tillbaka bärandes på olika saker varje gång. Fatta inget! Bäst att ligga framför dörren så man inte glöms bort. Rätt var det var så kom vi iaf iväg. Känd väg tänkte R2 och var på riktigt gott humör när vi kom fram till Hundens Österlen. Härligt att få springa lös på öppna fält och sedan komma in på det där roliga stället som man redan varit på. Där fanns det dessutom hundar som man träffat innan. Fast det fanns ju några läskiga nya hundar också, bla en brun ståtlig rodesiantik som blev sur och nafsade när man ville nosa lite.

R2 tycks tycka att det är ett toppenställe, det är himla lätt att få matte att klicka och sedan får man godis. Himla bra att matte får göra såna här saker. Det är många roliga lekar som går ut på att man som hund gör saker som får matte att klicka och då får man godis. Helt OK att vara där. Matte lär sig att klicka och ge godis ofta. Då behöver man inte någon hundmat. Tre dagar och en ½ dl mat. Däremot en massa annat att stoppa i magen.

Frekvens
Belöningskvalitet
Timing

Hundträning är inte så himla svårt om man får det att stämma.

Trägen tränar timing och vinner framgång.

Published in:R2 |on December 14th, 2007 |No Comments »

Liten men naggande snygg
Idag träffade vi gammelmormor, dvs uppfödaren som valde ut R2’s pappa. Hon tyckte R2 var snygg och trevlig och definitivt påtänkt till avel om han bara får en ögonlysning först. R2 själv kunde inte begripa varför han inte fick uppvakta sin höglöpande halvsyster - men hon hade en lämpligare kavaljer som följt med uppfödaren ner.

Himla trevlig hane - och snygg så klart och tiken är ju minst lika bra som R2 så de blivande valparna har ju alla förutsättningar för att bli bra och trevliga - alla kategorier. Det är inte utan att man blir sugen på en till, fast matten kan ju inte säga annat än att det är fullt upp som det är. Det är svårt att hinna med två så tre … det finns inte med i den här verkligheten.

Trägen inser sina begränsningar och vinner …

¼/p>

Published in:Okategoriserade |on December 11th, 2007 |No Comments »

Vi gjorde det igen!!!
Vi har tagit vårt andra förstapris. Igår var vi och tävlade igen.Denna gång bar det av till Höganäs. Attitydträningen har givit resultat, R2 hoppar glatt ur bilen och och såg ut som - Ja vad ska vi göra nu!? istället för - Vem ska äta upp mig? Jag var mer avslappnad så det är klart att det spelar stor roll . Svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Men det är klart att det känns bättre om det är medveten träning som ger resultaten. Han kröp inte ihop en enda gång, svansen åkte väl ner men vadå…

Här kommer skrytet: Tre tior och tre nior, inga nollor.
Inkallning, hopp och tandvisning 10 p (Jaja tandvisningen är väl det enda momentet vi aldrig har nollat utan alltid haft 10:or, men iaf.) Platsen 9 p, trots tveksamt läggande. (Varför i helskotta lägger han sig inte med en gång? Det är också ett nytt påhitt sedan vi började tävla.) Apport och helhet, 9 p.

Paradnumren läggande och ställande under gång som hittills varit antingen nior, tior eller noll blev 8,5 (varför sätta sig när man lagt sig snabbt?) resp 8 för det var sent.

Linförigheten måste vi få till, det är iof det vi ska övergå till nu i attitydträningsdelen men det kändes som om R2 var mer glad än koncentrerad. Han hoppade inte under språngmarsch , busskällde vid övergången till vanlig marsch , hängde inte riktigt med i svängarna och var långt ifrån mig, segt när han satte sig. Trodde själv på en femma för det var nog inte så dåligt som en nolla - han följde ju trots allt med även om det var några decimeter luft mellan oss.

Nu ska jag fortsätta att njuta av minnesbilden av en pumisnabb inkallning. Det där underbara flytet, den raka kroppen som knappt rör sig ur position i tvåmeterssprång. Begriper inte hur han kunde stanna och göra en perfekt ingång - han måste vänt i luften. TJUSIGT!!!! (matte fattar inget )

Published in:Matte |on December 9th, 2007 |No Comments »

Regnet det bara öser ner
Mörkt, grått och blött. Vi fick ju vår beskärda del i lördags. Första gången jag sett R2 frysa.

Ingen träning idag trots goda förutsatser. Matte är så trött och slö. Men imorgon har det utlovats bättre väder och imorgon - ja då sätter vi igång igen.

Trägen vinner form i soffan

Published in:Matte |on December 3rd, 2007 |No Comments »

Dagen efter
Sov länge, R2 också. Han har lyckats behålla sin vinst, ett grisöra. O har gjort försök att norpa det men lillvovven har lyckats komma ihåg och bevaka. Tydlig i sitt kroppspråk att han inte vill slåss om saken men ändå inte tänker ge upp det slabbiga örat. När örat var uppäten lyckades R2 få tag på ett av råhudsbenen och O har fått hålla tillgodo med två. Förutom de han grävt ner i husses säng.

Jag vet inte om det har någon betydelse att när O snodde örat igårkväll och morrade när jag gick förbi reagerade jag. :mad: En hund får inte morra på det viset eller nafsa efter någon människa. O har inte haft återfall i storhetsvansinnet på länge. Jag slängde iaf örat till R2 medan jag tryckte ner O. Men en hund ska ju inte kunna dra slutsatsen att “matte håller på mig och jag har rätt”. Däremot kan man ju lära dem att ett beteende är tillåtet/önskvärt medan att annat inte är det. O begrep inte att örat inte var tillåtet, han vill alltid ha det R2 har, men jag har ingen aning om ifall R2 begrep att örat var tillåtet för honom. Han betedde sig som om han visste men det kanske bara är ett sammanträffade händelse - mognadsfas.

Lyckades få ner några adventsljusstakar och stjärnor från vinden och tom. få upp dem i fönstren. De fyra smutigaste fönstren är numera de renaste, och de andra ser inte alls lika rena ut som förut. Lite nöjd känner jag mig.

Ingen träning idag, vi pausar och njuter av gårdagens framgång. Imorgon är det dags igen. Planen är att lägga extra mycket kraft på linförigheten. Jag begriper inte varför den blir så dålig när det går så bra på träningen. R2 gör kanonfina ingångar sedan i somras, men igår satte han sig snett och en bit bort nästan hela tiden. De senaste två veckorna har jag försökt att vara tydlig i mitt kroppsspråk och har tränat mycket på att räta upp mig i “tävlingsposition” som signal för “Nu börjar vi”. Det ska vi fortsätta med och försöka få det ännu tydligare.

Veckans träning

1 Matte ska vara tydligt i tävlingsposition. Belöna korrekt position vid sidan.

2 Fortsatt tydlig attitydträning. Matte backar, näsa - nos. Belöna korttekt attityd, dvs glada öron, glad svans och bra tempo. Steg två att gå sidledes och steg tre i sida vid sida - fotposition

3 Sammanfoga 1 och 2. Matte i tävlingsposition ska leda till bra attityd.

4 Starter från utgångsposition olika antal steg, höger och vänstersvängar, helt om, på stället och i gående olika tempo. Matte i tävlingsposition. Ökade krav. Endast belöning för exakta utföranden. (Vem klickar och belönar mig?)

Trägen tränar för bättre utförande

Published in:Matte |on December 2nd, 2007 |No Comments »

Vi klarade det
Första delmålet nått. Jag kan inte riktigt fatta det. Vi två nybörjare har ett drygt halvår efter vi sett vår allra första tävling klarat den magiska 160 poängsgränsen. R2 hade klarat det för länge sedan om han hade haft en förare som vetat hur det skulle se ut. Det är ju faktiskt två som ska kunna många saker på samma gång och vid samma tidpunkt. Men han är så signalkänslig att mattes stela och nervösa kroppsspråk gör att han blir alldeles konfys.

Idag var jag inte alls lika nervös, det fanns liksom inte tid för det. Det blev inte ens tid för en rastningsrunda bara ett snabbt benlyft. Bra för mig, men R2 tyckte inte om att vara på en plats där han aldrig varit förut och inte hunnit nosa in sig. Normala rutinen är ju att ha varit på stället någon gång innan och ha gått rastningsrundan så att allt är som vanligt, som före en träning.

Tre hundar av sju reste sig. Hunden mellan R2 och en av dem som promenerade runt låg tryggt kvar som tur var för oss. Jag såg R2 göra sig mindre och mindre för att inte synas, men han låg kvar. Jämfört med de som har hundar som reser sig så är ju vårt problem att lägga sig ingenting. Jag tar hellre dubbelkommando än har en hund som stör andra, dubbelkommando drabbar ju bara oss. Har man inte en hund som ligger kvar på träning med och utan störning borde man inte chansa och tävla. De som har hundar som funkar på träning men som misslyckas på tävling har jag förståelse för - så länge det inte händer varje gång.

Jag har inte varit på så många brukshundklubbar eller i klubbstugor men det är första gången jag möter skylten att hundar endast i undantagsfall får komma in.

Trots en släng av ynklighet och mycket dålig kontakt så glimtade kunnandet fram. 10:or på läggande, hopp och tandvisning. 9½ på ställande och inkallning (slarviga avslut). 8½ på platsen - man han la sig ner och satte sig inte förrän han fått signal. Och framför allt inga nollor�

Linförigheten måste vi träna på ännu mer, idag var han inte med alls - i början var han nästa lika ynklig som första gången vi tävlade - så att vi tog oss samman båda två ska jag komma ihåg länge.

Published in:Okategoriserade |on December 1st, 2007 |No Comments »
 

November 2007 från gamla bloggen

Archive for November, 2007
Tråkigt
Husse har varit hemma hela dagen. Vi åkte iväg allihop i bilen imorse. Matte fick som vanligt gå och hämta och LYFTA upp O i bilen. KB åkte också med. Sen körde vi långsamt bland alla de andra bilarna. Jag kände igen mig mattes jobb. Hon gick ur bilen och hämtade inte mig. Så åkte vi igen. Sen gick KB av vid ett stort hus där vi inte har varit förut. Undrar om det är där han är hela dagen och kommer hem och luktar av massa människor. Nu var det bara husse kvar i bilen. Vi stannade på många olika ställen och husse gick ut och kom tillbaka. En gång var han borta längre och kom tillbaka nästan utan hår. Han hade kelat med en annan hund kände jag med en gång. Orättvist.

Så åkte vi hem skönt. O var sur för han ville ha alla ben själv. Vore det inte bättre att han la alla i en hög istället för att springa runt och morra så. Man kan ju inte röra sig någonstans alls.

BAra korta promenader inget bus, inga lekstunder med matte fast vi har legat och sovit en hel massa ihop. Hon pratade om att gå och lägga sig tidigt hon menade kanske tidigt på morgonen men det var väl då vi skulle gå upp.

Published in:R2 |on November 30th, 2007 |No Comments »

Imorgon gäller det
Ja så var det dags igen. Har förträngt tävlingen så mycket det bara gått, men nu är det svårt. Idag skulle vi tränat lägganden på signal(ej lekställning), ligga kvar trots att matte återvänder samt vänta till sittsignal. Dessutom en liten vända stå kvar brevid matte till hon säger sitt. Det hade ju inte varit dumt om det hade fallit på plats

Men jag är så himla trött och R2’s mage kurrar och skriker. Han ville inte ha frukost i morse men den brukar inte låta när han får för sig att fasta. Hoppas bara att det är en endags åkomma, vill ju inte tävla med en hund som mår dåligt . Han verkar inte ha ont i magen för han sover gott och ligger alldeles utsträckt, kräks inte och allt annat är precis som vanligt.

Hemmet är fullt av tonårskillar - kanske inte mer än tre men vilken plats de tar och de låter ju som fler.

Nu ska jag vila en stund och lyssna på den skrikande magen brevid mig i sängen och något hårdrocksgitarrliknande från rummet intill . Det är dagens andra försök. Först kom husse och KB hem när jag precis slumrat till. Straxt efteråt gick husse motvilligt ut med de fyrbenta och plötsligt hör jag det omisskännliga ljudet av överväldigande lyckoskäll. Bästa hundvakten kom. En trevlig snabbkopp kaffe med lite småprat förgyller vilken eftermiddag som helst.

Trägen vilar för toppform.

Published in:Matte |on November 30th, 2007 |No Comments »

Inte sista kvällen med gänget
Idag var det dags igen. Bli lämnad ensam med bara O och KB till sällskap - min matte lämnar mig. Farmor och farfar kom och gick ut med oss fyrbenta. Det är bra för då får man nosa precis hur mycket man vill, vända tillbaka och hitta den optimala platsen att sprida sina lukter. Då är man ute lääänge utan att gå speciellt långt.
Kb hoppar inte längre så där konstigt men det är himla kul när han går - en helt ny stil och då måste man bara hjälpa till och vara ivägen. Matte kom hem, får som en skottspole fram och tillbaka, hade ett himla jobb med att hålla iordning på henne. Och så fick jag följa med fatta inget.

Ensam i bilen och vips så var matte där igen. Hon pratar om jobbet men försvinner bara in i ett hus och man hinner inte mer än att somna till så är hon tillbaka och man får komma ut och lukta runt. Det luktar mest äcklig rök och fimpar men en massa spännande människodofter. Sedan åkte vi igen, till den där stora gräsplanen. Min kompis, den där stora som lär mig att man ska sjunga och låta var redan där och väntade. Vi försökte prata med varandra men hon fick inte komma ut ur bilen förrän hon var tyst. De där människorna fattar inte vad man säger. Vi vill ju jobba, bums, inte vänta. Vi kan ju! ;-P

När vi gått rundan kom alla dom andra. Dom har inte varit här allihop på jättelänge. Sen fick vi äntligen jobba! Matte är konstig ibland får jag springa efter dosan, ibland inte. Ändå gör jag ju likadant hela tiden. Kan det bero på att hon kanske säger olika saker? Det är svårt att höra när alla andra också säger saker. Är det någon som säger LIGG så är det väl klart att man ligger även om matte kanske sa något man inte hörde. Hon får väl prata så man hör! Sen kan hon väl hålla sig till en sak och inte ändra sig hela tiden. Först ska man ligga i det blöta gräset, från sitt och när man går och sen helt plötsligt ska man stå

Jag och bästisen som jag känt i hela mitt liv (sedan jag var 12 v och hon 9) fick äntligen lov att busa, det har vi inte fått göra på hur länge som helst. :-P Härligt! O vill ju inte alls springa så, det är väl under hans värdighet fast igentligen är det nog för att han inte kommer ikapp.

Nu har jag fått ett diplom till, Tävlingsförarkurs, vad gör man inte för sin människa? Undrar om det betyder att vi inte ska åka till det där stället mer och inte träffa den söta lilla vita, den svarta som luktar så gott, den stora? Hon som sjunger och bästisen träffar vi på andra ställen också … Jag lyssnade inte så noga utan vädrade min blöta varma mage istället. :ooops:

Published in:R2 |on November 29th, 2007 |No Comments »

Förkylt var det här
Fast jag är himla pigg säger R2, ingen leker med mig eller busar. Jag liiiiider. Då tar jag en pipleksak och småbiter i den så den säger TRÅÅKIIGT!!!!! Man kan brottas rätt så bra med sådana alldeles själv, speciellt den som matte kallar för zebtrasvansen. När jag ligger på rygg och håller den mellan framtassarna och låtsas försöka fånga den så vippar den än hit än dit.

I lördags var allt jättekonstigt. Först så fick jag gå ut nästan mitt i natten och matte gick också upp, inte bara husse. Sedan så åkte dom bara iväg. Bara KB och hans kompis låg kvar hemma och sov. När matte kom hem gick hon raka vägen upp i sängen - både O och jag följde med. Så sov vi med en stund medan de andra satt vid bordet och klickade - hur kul kan det vara att bara sitt och titta rakt fram och hålla på och trycka med framtassarna??? Det var första dagen som vi på hur länge som helst fick springa runt på västra sandöknen. O var skittråkig för han nyser och hostar och springer ännu mindre än vanligt. Han har täcke på sig för matte tror att han fryser nu när han är klippt. Han blir rätt grinig. Det var härligt att springa och låtsas att jag förökte ta kråkorna. det är ju ingen som begriper att det bara för att få en anledning att få springa jättesnabbt. Vem vill fånga en kråka?

Vi fick följa med i bilen - äntligen något skoj tänkte jag- och så blir vi avlämnade hos farmor och farfar och matte bara åkte igen. Jag satt och ropade henne tillbaka en lång stund, sen följde jag farmor vart hon än gick till och med in på det där lilla rummet där dom sitter alldeles själva.

Hemma på kvällen hoppar KB runt på ett ben och stönar åt mig när jag försöker slicka på den foten som är uppe i luften. Jag vill ju bara hjälpa till. Dagen efter så var husse och hämtade några hemska metallpinnar som KB använder när han hoppar. Löjligt fast man vet ju aldrig om dom anfäller om man har ryggen emot.

Nu har jag det bara så där himla jättetråkigt som bara jag kan ha det, om man biter och drar lite i mattes morgontoffla, i händerna och gnäller så brukar det gå bättre. fgvui0+öåphyjudfasxvgfiåp+l b’ tassarna på mattes händer och den där plattan hon trycker på funkar också.

Träget tjatande får ibland som han vill

Published in:R2 |on November 25th, 2007 |No Comments »

Det var inte klippt
Idag åkte vi iväg allihop på morgonen, inga deppiga hundar lämnades hemma, men väl i bilen medan matte jobbade någon timme. De sov gott båda två när jag kom ut till dem igen. Skönt att bilen kan vara en trygg tillflykt.

Sedan bar det iväg mot stenhuggarnästet. R2 känner igen sig med en gång vi svänger av från stora vägen. Väl framme behövs ingen ringklocka. Glada skall vid ytterdörren med lika glada skall till svar. Den närmaste kvarten göre sig människor inte besvär - det går inte att överrösta återseendets glädje. Mor och son låter likadant, lika mycket och lika länge. De andra två måste ju ha sitt ord med i laget. Undrar vad det är för djupt liggande minne som väcks när R2 är tillbaka i huset där han föddes, samtidigt är han väl medveten om vart han hör för han vill inte bli lämnad där. Det är verkligen glädjetjut.

Matte i första hemmet tyckte att klippningen visst var pumilik och inte helt misslyckad och nu är den också rättad där mer skulle klippas bort, tyvärr fattas det hår på sina ställen men det växer ut.

Efter några timmars idogt kammande och klippande hade vi fyra nyfixade hundar. Ingen av dem tyckte att det var nödvändigt och alla var väldigt lättade när det inte var deras tur längre . Tänk vad de där människorna hittar på.

Published in:Okategoriserade |on November 23rd, 2007 |No Comments »

Vissa dagar önskar man oklippta
Efter att ha passat farmor och farfar på eftermiddagen sov R2 som en stock i bilen på vägen till planen. Plastburken med godis funkar fortfarande helt otroligt bra - men när det kom fler skällande människor och hundar avslutade vi passet. Det har blivit en helt annan följsamhet så det är bara att hålla tummarna för att det håller i sig.

Väl hemkomna blev det kamning och kloklippning., imorgon är det stora frissardagen så det gäller att vara förberedd. Då är människan mindre populär. Ännu mindre populär blir man om man avlsutar dagen med att själv försöka sig på att klippa. Det räcker med tre klippningar imorgon. Resultatet ska bara inte diskuteras. Tur att pälsen växer fort så kan det bli en formklippning före jul. Eftersom det inte blev så illa förra gången vi gjorde ett försök så var modet med saxen för stort. Har man klippt så har man …

Tänk först och klipp sedan är dagens lärdom.

Trägen vinner vana i sinom tid.

Published in:Okategoriserade |on November 22nd, 2007 |No Comments »

Dosor och sjungande hundar
Människor är inte riktigt kloka tycker R2 idag. Matte står alldeles stilla med ett stort fånleende i ansiktet utan anledning. Glad och lycklig attityd, svansen går som en probeller öronen står rätt upp och arbetsivern formligen lyser upp planen. Behövde knappt jobba alls utan fick snabbt komma till bilen igen

Kollade bara av kontakt, vändningar och lite linförighet. Det andra går ju bra. Vill inte tjata sönder men det känns himla konstigt. :-?

Ägnade efter en kopp kaffe tid åt den sjungande hunden. Medan vi fikade och lade upp strategin så fick hon vara bunden en bit bort. Det tog en bra stund innan hon tystnade. När det blev tyst stod hennes matte kvar och jag gick bort mot pratkvarnen. Vi tänkte att det var mindre laddat eftersom hunden kryper ur skinnet av ren arbetsiver. Så fort hon började låta så vände jag ryggen mot henne. Det tog inte alltför lång stund innan hon verkade få ihop det, klick och godis. Jag gjorde misstaget att berömma henne med rösten när jag hade 5 meter kvar och vips var pipandet igång. Backa och vända ryggen till. Stod stilla strax utanför hennes räckvidd. Snabba klick och belöningar. Så fort hon lät ett steg bort och ryggen mot. Det var strykande åtgång på godiset, men vad gör det när hunden verkar begripa och är tystare.

Matte kom gående mot oss, båda ryggen mot så fort det lät. Snart kunde vi tillsammans gå bort mot bilarna, så fort hon drog eller pep, stannade vi. Räckte inte det för att hon skulle söka kontakt vände vi bara lugnt och stilla. Hon slöt snabbt upp vid sidan och sökte ögonkontakt. Vi avslutande med inkallningar när hund och jag lämnade matte, samma regler, pipande och dragande = stillastående rakt upp och ner. Kontakt och slakt koppel klick och godis. Efter vändning och koppla loss, belöningen fri att springa till matte när hon var tyst.

Klicker är fantastisk kom man bara fixar tajmingen

OCH lyckas dela upp momenten i tillräckligt små delar.

Nu håller vi tummar och tassar för att både antiprattaktiken och snusdosan funkar även imorgon.

Trägen vinner om taktiken är rätt

Published in:Okategoriserade |on November 21st, 2007 |No Comments »

Vi har funnit det!
Åtminstone belöningen som fungerat idag!

Så himla enkelt - en tom urdiskad och årsgammal snusdosa först med hårt levergodis och sedan med köttbullebitar eller korv. Det blev samma fart efter belöningen som efter en boll men fördelen var att nu kommer dosan tillbaka till matte för annars kommer det inget godis. Det blev ett helt annat tempo i träningen och en härlig glädje.

När man heter R2 och tycker att mycket av det som händer runt omkring kan vara en potentiell fara så är det svårt att vara koncentrerad och svårt att vara glad. Är det någon som skäller på sin hund hukar man sig bakom en människa man känner och hoppas att man inte syns. Går mördarvalparna upp till valphagen för sin kurs så är det bäst att vara på sin vakt. Bästa stället på planen är högst upp på A-hindret. Det finns inte en leksak eller köttbulle i världen som kan locka mer än den höga utkiksposten med två möjliga reträttvägar.

Efter de senaste dagarnas attitydträning - nu när matte fått för sig att det inte går att vara rädd om man har öronen på skaft och viftar på svansen - så har vi också lyckats få in näsa-nos, matte backar och R2 går emot. Från kriterie 1 öronen uppåt i stillastående till kriterie galopp med svansvift och glada öron har passerats på fyra dagar och lika många träningspass. Vi började med att kasta godisbitar (idé från Eva Bodfält). Det gick bra fram tills någon skällde på sin hund, svansen åkte ner och all träningsvilja försvann. Vände bort huvudet från det gottiga. Paus och bus för att förebygga total genomdeppning. Började kampa med och om den knutna strumpan i en bit flagglina vilket funkade bra framtill strumpan kastades som belöning. Ok jag springer efter sa R2 men hämta den får du allt göra själv om du nu tycker den är så rolig. Köpte en ny boll i snöre, samma sak där. Frustration!

Och rätt var det är så finns bara lösningen där. Under valptiden fanns alltid en plastburk med hundmatskulor i fickan - lite skrammel och vips kom valpen kutande. Rotade fram en av de dosor som jag sparade för att “tappa” i skogen för uppletande och sedan glömt bort. Sedan var det bara att friska upp minnet genom skrammel och kast två gånger innan det mjuka godiset kom fram. Bra fart och rätt attityd ger klick och en kastad snusdosa. Här kastar vi inte in några handdukar inte!

Trägen finner så småningom lösning

Published in:Okategoriserade |on November 19th, 2007 |No Comments »

Ännu mer frustration och variation
Nu för tiden är det klick och godis för pigga öron. Godisregn så fort svansen kommer upp. R2 är helt övertygad om att hans människa inte är klok. Rätt var det är trillar väl poletten ner.

Tävlingen funkade utan flyktsyndrom - däremot är det ju löjligt att vänta till matte ger signal när man vet vad det är man ska göra t. ex lägga sig under gång. Fast det är ju snabbt och bra och ingen lekställning. Linförighetens andra halva var bra men den första delen…

Att gå baklänges för att se R2 lägga sig på signal var ingen vidare idé. Nytt sätt att träna ingångar på baklänges gång med invridning av rumpan. Å ena sidan berömma attityden med glada öron och svans och försök att komma upp vid mattes sida å andra sidan försöka hinna ge signal, sitt, ligg eller stanna, tillräckligt snabbt innan hunden kommit ikapp.

Av gårdagens tävling blev intet pga av doping. Röntgade höfterna i måndags och det sitter i i 7 dygn. Mejlar och avbokar till FEL tävling. Har mejlat igen och förklarat att det inte alls var den tävlingen jag menade. Fick resultatet redan i fredags. HD B och AD ua. Vi får väl satsa på Svk FUR (Svenska klubben För Ungerska Rashundar) utställningen i Mölndal i maj.

Gammelvovven har däremot börjat visa framtassarna och utökat repertoaren. Han har äntligen begripit att det går att ta kontakt med människan som envist är med varje gång man är ute. Numera går det till och med att lägga sig ner fast det är fuktigt och kallt på marken. Det går att göra en hel massa bara föratt få vara den som inte är i bilen eller fastbunden. R2 däremot tycker att det är toppen att få vara i bilen - det är ju tryggt! Det funkar att få upp viljan för R2 att jobba trots allt äckligt skrämmande som finns runt omkring genom svartsjuka. Det är bäst att hänga med och lyssna på matte annars får jag sitta och vänta vid staketet medan den andra får allt godis.

Det är annorlunda att jobba med en hund som är godis och/eller leksakstokig än med en som inte överdrivet tokig i något.

Trägen vinner så småningom resultat om inte alltid det som väntades

Published in:Okategoriserade |on November 18th, 2007 |No Comments »

Gamla bloggen arkiv oktober 2007

Archive for Oktober, 2007
Kreativitet och frustration
Ibland får människorna för sig att man måste åka iväg och träffa en massa andra hundar på en stor gräsplan ute i skogen. Det gjorde vi igår. R2 förstod med en gång att vi skulle iväg - ryggsäcken laddades med leverpastejtuben och de där knastriga majsringarna. På busshållplatsen stog han och ropade på sin bästa kompis. Människor vill helst vara tysta och stå stilla när de väntar. R2 tycker antagligen att vi inte begriper någonting, man måste väl kolla om de andra är i närheten alternativt en ivrig vallhund som inte alltid är tyst. Ibland får man känslan av att man tror den fyrbenta begriper men i själva verket sammanfaller bara den enes vilja med den andres önskan coh avsikt. I detta fallet tror matte att hon får som hon vill men hunden skulle bara lyssna lite och se om kompisen hade hört att han väntade.

Det var skönt att komma hela vägen fram utan fordon som behövde bärgas mitt ute i ingenstans (för oss som är vana vid gatlyktor och upplysta busskurer är en stolpe med en hållplatsskylt vid vägkanten och kolmörker omgivet av träd ovant).

Första delen av träningen gick riktigt bra - trots främmande skällande hundar och ägare. Till och med de hemska skrämmande mördarvalparna i valpkursen ignorerades utan flyktsymptom. Det bortglömda LIGG trillade åter på plats med mycket klick och godis, hoppet var klockrent, apporten funkade, sidförflyttningar och svängar. Ja i princip allt som inte funkade på träningstävlingen! Förutom det där med att sätta sig på kommando när man väl lagt sig - totalt onödigt! Bestäm dig människa!

Sen blev det vår tur att få lite extra hjälp och istället för det normala sitt vid vänster sida, eller som på träningstävlingen på sidan bakom var det nu framför. Det är klart man måste testa var det är som menas, i klickerträning uppmuntrar man ju till egna initiativ, men vi har faktiskt tränat linförigheten i snart ett år och ingångar aktivt i ett halvår! R2 tycker att det är rätt läge att kolla om det verkligen är vänster sida som gäller. Okej han sitter rakt, ändan vid ena hälen/tån och framtassarna vid den andra - 90 grader hit eller dit. Han har till och med kollat vad som händer om man sitter på höger sida med svansen vid mattes tår och framtassarna vid hälen då är ju trots allt dagens test en förbättring.

Frustration och uppgivenhet hos förare. Iver och glädje hos R2 - vad ska vi göra nu? Rolig lek det här matte!

OK det funkade hjälpligt efter råd om start - börja med vänster ben han följer det bra, sakta framåt, vändning, omväxlande sakta och snabbt och beröm på precis rätt ställe. Sedan var det dags att ta tag i det nya momenten lekställning med glimt i ögat och lätt vift på svansen istället för läggande under gång. Nu efteråt en solklar följd av att jag bara sneglat över axeln (mantrat har ju varit inte träna in dubbelkommando) och berömt när jag sett inledningen, dvs snabbt ner med framtassarna och rumpan glatt i vädret. När jag väl vänt mig har ju hundskrället legat hur fint som helst och snabbt har han ju påbörjat liggandet också. Backa bandet och träna liggande utan att matte går utan ser vad som händer. Idéen att familjemedlem ska klicka när bakbenen böjs föddes. Idag inser jag att det bara är att backa ännu mer till att gå baklänges så jag ser! Undrar när vi ska länka ihop det, tre dagar har vi på oss till att få ihop det. Jag tror helt enkelt att strategin för linföröigheten blir att jag helt enkelt vänder själv så vi har korrekt position och inte låtsas som någonting - vara jag inte uppmuntrar med skratt. När det gäller läggandet så får det bli som det blir. Det är ju rätt gulligt

Konstigt att det kan kännas som att vi är mindre redo att tävla två månander efter den första tävlingen än före.

Trägen vinner så småningom ett första pris.

Published in:Okategoriserade |on Oktober 30th, 2007 |1 Comment »

Ännu ett försök för att förstå
Prövar en gång till. Just nu pausar R2, vilar sig i form inför morgondagens träning och dagens övriga vedemödor. Lång promenad på västra sandöknen, förhoppningsvis inte någon strid med vattenlevande djur och när vi tagit oss förbi träsken så väntar den stora grässlätten med de konstiga små lurviga innevånarna som först är alldeles stilla och sedan flyr blint. Det har blivit rutin och upplevs inte längre som några farliga uppdrag utan mest ett sätt att hålla sig i form.

Published in:Okategoriserade |on Oktober 28th, 2007 |No Comments »

Hej världen!
Nybörjare på både det ena och det andra!

Anledning till det här välkomnades in i våran värld i augusti 2006. Vår värld blev en ny värld. Alla tankar och förhoppningar om hur det skulle kunna vara att ha hund väcktes. Förklädd till en ungersk vallhund stormade R2 fram. De upprättstående pigga antennerna på huvudet rör sig snabbt runt, uppåt, bakåt och uppfångar allt tillstymmelse till händelser. Det som inte händer av sig själv kan man ju få till att hända. Enligt R2 är livet ett äventyr. Här kommer vi att berätta om hur R2 undersöker våran lilla del av världen och universum.

Published in:Okategoriserade |on Oktober 28th, 2007 |No Comments »