Hemma här

Känns lite främmande och konstigt. Jag har talat om för denna matten att jag minsann är van vid annan mat. Var är den råa köttfärsen? Bara uppblötta kulor är väl inget för en sån som mig? Jag klagar högljutt för varje kula jag tar i min mun. Smaken går ju inte jämföra liksom. Om man klagar på maten så kanske man får nåt annat som man tycker om som kompensation.

Om hon ropar Rufz och jag springer till henne blir hon jätteglad. Hon ropar andra saker till dom andra två så jag antar att Rufz det är jag det. Matten har också en liten manick som klickar när jag gör saker. Då får man en liten godbit att knapra på. Jag gör många saker. Ibland får jag lekstund istället för godis. Jag har hittat en massa leksaker här.

Hussen är helt ok. Jag fick sova på hans mage i soffan igår. Bra. Men buskompisar det har jag inga här vad det verkar. Tur att Mumma bor så nära. VI förstår verkligen varann Mumma och jag. Hon kommer med många bra tips om hur man överlever på detta stället. Hon har varnat mig för kam, klotång och bad. Hör man såna ord ska man gömma sig.