Vara tyst

ska man tydligen vara för jämnan.

1. När matte stänger dörren och man inte får följa med
2. När matte binder fast en och man inte får följa med
3. När matte binder fast en och bara brorsan får följa med
4. När man sitter i bilburen
5. När man sitter i bilburen och matte tar ut brorsan och man inte får följa med
6. När någon kommer
7. När brorsan skäller
8. När man blir glad och bara måste berätta det högt
9. När man möter andra hundar
10. När man möter läskiga människor
11. När matte säger Hej

Livet är orättvist. Sen måste man ju tydligen lyssna på matte. När hon säger stanna menar hon stå still och inte nu leker vi tafatt. Hemska saker kan hända annars. Det är tydligen massa saker man måste veta. Men en sak vet jag alldeles säkert och det är att matte behöver minsann aldrig vara tyst.

Jag vet ju annars att jag är snygg och bra. Det är därför jag fått rosetter. Idag när jag varit inne och kollat husses rum så hittade jag nåt sånt där rosa som jag vunnit. Husse måste helt enkelt ha varit avundsjuk på mig och snott en rosett. Lite knepigt att den luktade mest av husses tjej. Han kanske helt enkelt gett den i present till henne. Stolt gick jag och visade matte mitt fynd. OCH hon beslagtog det med en gång. Hon skällde på mig. Tog och la MITT fynd inne på rummet och stängde dörren. Sa att det var husses' tjejs och sa nåt om trosor, spelade tydligen ingen roll att jag trodde att det var mitt. Pinsamt. Strumpor vet jag vad det är och dom får man inte ta, (inte för att jag bryr mig utan snor strumpor så fort jag har en chans) men det där vet jag inte vad det är. Tog jag miste? Jag? Hur omöjligt är det på en skala?

Rufz

Igår jublade matte Myzlhi fått sina valpar. Pumivalpar på Skallabacken sa hon med världens leende. Det är nog därför jag plötsligt ska kunna så mycket. Jag är inte minst längre.

Rosa rosett igen!

Olika ställen varje gång åker vi till. Denna gång var det Tvååker, sa matte men vi var faktiskt tre pumisar, inte två som åkte. Mumma var med. Hon luktade så härligt spännande av lilla O och nästan-pumivalp-mamman Myzlhi Eftersom hon är rädd om frisyren så fick hon ligga hos min matte medan vi pumibrorsor fick ligga längst bak. Lite fuskigt. Klapp och kel fick hon medan jag var instängd bakom galler!

 Rufz

Yttrandefriheten är hotad

När matte bara tar ut brorsan och jag får sitta kvar där i bilen så måste jag ju ha rätt att uttrycka min åsikt. Men tydligen så gäller inte det pumivalpar. Åtminstone i denna flocken. Hur kan det komma sig att min matte tror att hon kan bestämma utan röstning och demokratiska beslut?

Tydligen är det så hemskt när jag talar om vad jag tycker att det är ett beteende som till vilket pris som helst ska tränas bort. Matte har tom kallat in schäferlekkompisens matte som experthjälp. De filmade mig! Jag använde verkligen hela min artistiska ådra för att demonstrera hur illa jag tycker om att bara brorsan får komma ut och att det inte var min tur. Desperat sträckte jag frambenen ut mellan gallerstängerna och tog tom med till tricket att bita i gallret alltmedan jag för full hals försökte göra min röst hörd.

Till saken hör ju att det bara är vid detta enda tillfälle som jag högljutt protesterar mot orättvisorna. Det borde väl inte vara nån big deal eller?

Nästa gång kameran åkte fram tänkte jag på att vara alldeles tyst och stilla för att visa hela min breda repertoar, tyst hjälte mot alla skurkar, en hjälte som klarar allt alldeles själv. Matten klickade och gav mig godis. Hon gick längre och längre ifrån och ibland tog hon knappt ett steg. Det var nästan lite störande. Fick ju liksom ingen koll på hennes manus utan fick bara improvisera. Samtdigt kändes det som en bra taktik det här med passivt motstånd så jag fortsatte med det tredje gången kameran kom fram. För att lägga på ytterligare störning tränade matte sedan efter med att låta brorsan göra konster och få godis. Som om jag skulle bry mig.

Stötta min kamp och skriv på protestlistorna!

 Rufz

Puss på dig matte

Sandspring med vått

Idag hittade matte till stora vattnet, där har vi ju inte varit på hur länge som helst. Givetvis så råkade vi springa ut i allt det stora våta   som det råkade bli. Vattnet skvätter härligt när man med långa pumisprång sträcker ut och springer fort. Sen var vi ju bara tvugna att springa och rejsa så sanden sprutade. Härligt att sladda och rulla runt i sanden. En liten brottningsmatch är ju inte fel mellan springvarven. Sandmonster sa matte då. Sen sa hon en massa fula saker när jag råkade springa rätt på hennes ben så hon välte  hur kunde jag veta att hon var just där och att hennes ben var precis i min snabba pumibana? Tvåan fjäskade jättemycket med henne.

Inte var hon snabb tillbaka till bilen heller. Extra långsamt gick det. Konstigt nog fick vi åka tillbaka till mattes jobbarställe för hon hade visst glömt mobifånen. Hon glömmer rätt mycket matten. Tur att hon inte glömmer oss.

 Rufz

Gråa klippor och massa vatten

finns det här.

Moffa o Mommo har mer än ett ställe att bo på. Detta stället är TOPPEN! Springa lös får man och inte en massa saker ivägen. Nästan inga bilar och inga spårvagnar. Nästan ingen asfalt och inga vägar alls för den delen. Springa i bergen är skoj. Det känns som man flyger pumisnabbt över ljungen. Härligt är det. Det dumma är bara att matte har plockat något äckligt kryp som satt fast på min nos. Fästing sa matte, var inget festligt alls säger jag och fast fick hon hålla mig tills hon fått bort det fastsittande krypet.

Idag var det några andra i stugan när vi kom hem från ett annat berg. Tvåan kände nog dom. Syster Yster säger matte, och två mänskovalpar och en en stor mänska till. Många att passa på nu är det. Tur att vi är två pumisar som kan hålla koll och turas om att hålla koll.

 Rufz

Många Första gången å BIR å BIM å BIG

Första gången jag och brorsan hade sleep-over hos våra pumitjejer på Skallabacken. Busat och stått i har jag gjort. Brorsan tyckte mest synd om sig själv när matte inte var med utan bara lämnade oss där. Helt min grej med semester på landet.

Första gången i Götleborg har det också varit. Där finns många saker på hjul.  Hårda blanka hjul som gnisslar (spårvagn sa matte), långa bussar som lät en massa, hjul till vagnar för mänskovalpar - både stora och små. Mänskor som sprang efter sakerna med hjul. Mänskor som bara sprang. Mänskor som gick med stora saker i händerna eller överhuvudet. Mänskor med pinnar med hjul på fötterna och långa pinnar i händerna. Somliga hade pinnar under skorna. Första gången måste man ju kolla in allt men sen blir får man storstadspuls och låtsas inte om alla sakerna.

Första gången jag varit på en ställa ut sig tillställning. Jag är ju en stor kille nu så då får man göra sånt. Fullt med mänskor var det fast det inte var i Götleborg utan Varaberg fast det var inget berg utan i ett hus. En himla massa hundar var också där. Efter en kvart så hittade vi till Mumma och hennes matte. Mumma sa att det är coolt att ligga ner och pausa tills man skulle visa upp sig. Busa fick vi inte för mattarna. Då låg vi och var coola brevid några säfrar och nån skäggig collie.

Första gången i ringen hängde jag inte riktigt med på vad det skulle gå ut på. Jag hade ju precis lärt mig att sitta ner i åka upp i huset lådan och nu skulle jag visst inte sitta så fort matten stannade utan stå. Då får man godis ibland. Bra. Den trevliga mänskan i ringen skulle känna och klämma och titta på mig. Kunde hon väl få tänkte jag. Puss och vift på svansen får såna som säger att jag är bedårande. Rött band och lila rosett fick matte. Etta och HP sa matte. Jaha.

Första gången var jag alltså själv med matte. Sen skulle Mumma också vara med. Vi fick inte busa då heller. Denna gången fick vi bara springa runt och sen skulle vi stå och bli tittade på. Rosa rosett fick matte. Mumma matten fick också rosett. BIR och BIM sa matte. Jaha.

Första gången med en massa andra valpar av olika sorter i ringen fick vi också springa runt. Dom stora valparna fick springa före andra varvet. Jag sprang nog fort och snyggt för sen fick jag vara först. Matte fick en rosett till . Hon tycker nog om rosetter. BIG 1 sa Mummas matte. Jaha?

Sen skulle jag vänta och vänta och vänta. Jag hann sova lite och kolla in några olika jobb också. Sån där som rullar ihop mattor och får köra stor vagn skulle jag nog vilja bli. Alla flyttade sig för honom. Många mänskor gick ut och försvann när han kom. Tufft jobb när folk och hundar flyttar sig för en.

Sen skulle jag springa in gång till. Nu var det en annan mänska som skulle titta, klämma och känna. Nu fick matte inte nån rosett, men hon sa att jag var jätte bra. Jag hade ju fattat att jag skulle stå lite snyggt och spänt liksom.

Så här sa Domaren Kristina Purens om mig:
En pumivalp som är helt rätt i siluett, bra längd på huvudet, bra öron, vacker hals o rygg, bra bröstkorg, normalt vinklad, väl ansatt och buren svans, rätta rörelser bra hårlag

1, HP, BIR-valp, BIG-valp 1 oplac i BIS-final med 9 valpar.

Rufz

Vadå STILL??

Att vara stilla är överskattat! Pumisnabb ska man va'! Matte försöker då och då fånga mig på bild med sin långsamma kamera. Tji får hon för det mesta

Men ibland lyckas hon nästan, men bara nästan. Lite utmaningar måste hon ju få. Speciellt när hon envisas med att jag måste vara stilla innan jag får mat eller godis från handen. Varför får man inget godis när man är snabb? Fast då hinner man ju inte stanna  hmmm ...

Rufz

Dagarna går

matte är rolig ibland och SUPERtrist andra gånger.

Syrran min, lilla söta Pärlan kan man se bild på HÄR. Hon är i Stockholm hon och upplever storstadens puls. Men jag, jag får minsann uppleva BÄSTKUSTEN, västkusten jag. Och inte har syrran varit i Skåne heller, men det har jag!

För några dagar sedanlärde jag mig omvänt lockande. Eller rättare sagt tack vare träningskompisen lärde jag matte att locka omvänt, så jag får godis! Mattarna pratade snabbt ihop sig om att min stora svårighet är att ha alla fyra tassarna i marken. Hur det nu kan vara ett problem - jag är ju en pumi. Alla fyra tassarna i marken är överskattat.

Min matte är iaf jäääättttteestolt över hur snabbt jag lär mig och hur duktig jag är på att få henne att klicka.

 Rufz

Nu är det fredagsmys

nynnar matte.

Fatta inget. Men hon är glad. Bra det, för igår var hon jättekonstig. Tur att jag har min bästaste pumibrorsa. Vi busar och har skoj och han är såå stor och kan nästan allt.

Vi ska tydligen vara ensamma och själva och mysa alla vi vovvar och matte. Hussarna ska festa säger dom. Undrar varför inte vi kan vara med. Båda hussarnas kompisar tycker ju om mig och jag hade ju kunnat vara innanför jackan. Det är tufft att vara hund i detta huset säger brorsorna.

Mattemamman och mattepappan var och hälsade på. Mattepappan har jag inte träffat innan men han visste precis hur man busade och kelade. Det är bra. Tyckte jag kunde följa med dom i mattemammans väska. Men min matte ser för bra och plockade upp mig. Dom skulle till Skåne och där har jag ju varit. Det kunde ju varit skoj. Jag får ju inte följa med på alla promenader så en utflykt hade ju livat upp tillvaron.

 Rufz

Soffan är snart min

Ha - igår morse tog jag sats som vanligt, fick till världens avstamp och slängde mig mot matte i soffan. OCH så var jag uppe! Uppe i soffan! Själv, utan mattes fot. Utan mattes hand. Morgonpigga starka ben var allt som behövdes.

Försökte sedan göra om det men det gick inte. Men jag ger mig inte. Nu har jag ju gjort det en gång så då är det bara en tidsfråga innan jag får kläm på det.

Fick åka länge i bilen. Mysigt att vara i samma bur som pumibrorsan. Man sover så gott då. Matte hade visst glömt nåt. Då skulle hon inte få lov att köra med bilen. Så vi åkte jättelänge. Sen var jag i mattes famn och tittade på medan dom klämde och kände och bankade och hissade upp bilen och hade sig. Bilen mådde bra på alla sätt och vis.  Matte blev så glad och vi tog en liten promenad. "Nu har du varit i Skåne" sa matte.

När man har varit så länge i bilen så är pumibenen fulla av bus. Brorsans också. Oet fick vara inne medan vi rusade runt på gångarna i trädgården. Matte hade rätt. Gångarna är perfekta så nu går det att ha pumibus hemma hos oss. Min stora  storebror R2 lekte med mig!  Äntligen. Och han fortsatte när vi kom in. Värsta brottningsmatchen hade vi. Han är verkligen bäst! Han är min idol! Han har förstått att "om man är stor så måste man vara snäll"

Rufz

Varannandags sol

Har en massa spring i benen och längtar ut. Husse säger att det är JÄTTEKALLT och att båda brorsorna fick kramp i tassarna när de var ute i morse. Det blir nog en sån där dag när jag får åka mattes jacka ner till stranden. Och sen får springa så snön yr runt mina pumisnabba tassar. Sen när man har bästa farten vill matten gå hem och då får jag åka jacka igen.

Rufz

Snö, snö och mera snö, snö ute och snö inne

Ännu mera snö har det kommit ner på marken idag. Ännu roligare att springa utanför stigen och slå kullerbyttor när benen sjunker ner! Tråkigt att ingen av brorsorna ville busa med mig bara. Dom hade en massa att lukta på.

Jag har haft nåt snöre på mig som sitter fast i matte. Har inte tänkt på om jag har haft det förut. Eftersom matte är så långsam så tog det liksom stopp hela tiden. Dessutom vänder hon åt andra hållet då?!?! Matte sa nåt om att bilarna inte ska köra på mig. Varför skulle dom göra det? Och inte kör dom nere i skogen heller. Det är för nära vägen säger matte

Mattemamman och jag är bästa kompisar. Hon kan kelas och sånt som en pumi behöver och tycker om. Det är bra. Fast hon blev lite sur när jag rejsade iväg med en massa härliga tidningar som hon lagt vid lagamatskåpet. Hon hade visst hällt nåt starkt där så det skulle blir rent i det skåpet. Jag smulade sönder pappret och dödade alla sidorna så det låg bitar överallt på hela golvet Inomhussnö liksom. DÅ blev jag utestängd från köket.

Jag har varit inteestängd i köket också. Fick klick och godis när jag la mig i stora bädden. Lättförtjänt smaskens. Det är himla roligt när matte håller på med den där klickmanicken. Fast trött blir man. Sov gott i bädden alldeles själv i köket sen. (Fast det var bara för att jag inte var innestängd) Stängda grejer är det värsta jag vet!

Rufz

Jobbarkompisar, snömodd och regn

Igår var det kallt och blåsigt. Regnade gjorde det och matte tyckte det var äckligt att köra bilen till och från Myszlhis jobbarhus. Jättelång tid tog det, mer än dubbelt så lång tid som annars! Och ibland slajdade bilen så där som jag gör på isen på vägen när jag ska stanna.

Alla de andra hundarna jobbade i tur och ordning medan glada lektanten tittade på och sa vad man kunde göra. Hon säger en massa bra saker till matten så vi hundar får leka ännu mera. OCH kan man tänka Jag fick göra det också! Gottigt godis får man då  och tänka måste man också göra. Jag kom på att ena gången handlade det om att gå bort från godisen  och en annan gång om att ha alla tassarna på marken. Varför ska man ha det?

Min pumistorebror tar jättebra hand om mig. Först har han inte låtsats om att jag finns men nu så följer han med mig ut när jag ska på toa och går mellan mig och farbror O. Speciellt när farbror O har vaknat på fel sida och tjurar. Himla bra att ha nån som tar hand om en och försvarar en  Han är min stora idol.

Rufz

Fullt upp

Det blev Mumma-bus idag igen Mattarna försökte få oss att busa på ett ställe där det var mycket snö. De pratade om solen och bilder. Precis som om vi pumisar bryr oss VAR vi ska leka. Vi leker väl var vi vill. Men de är envisa de där mattarna. Jobbigt var det. Snön når ju ända upp på magen.

Jag ska tydligen få se nya saker hela tiden. Har varit i stallet och kollat. Det låter mycket när de stora hästarna ska flytta på sig. De ska kammas och borstas och ha en massa saker på sig. Hjälpt photografen att få en häst att spetsa öronen och se glad ut. Kollat när en annan häst lärde sig hoppa med en mänska på ryggen. Fullt upp kallas det visst. Sov gott i bilen sen så jag kunde terrorisera hussen när jag kom hem . Han tycker om mig. Igår var jag och visade upp mig på hans jobb. Alla tyckte att jag var söt. De andra två fick vara kvar i bilen . Det är också nåt som matten har börjat träna mig på. Att JAG ska vara kvar i bilen - i BUREN. Jag som hatar allt vad stängda dörrar heter.

Matte hade tänkt att vi skulle kollat på andra hundar idag men det var nåt med hosta så vi åkte till Mumma istället. Bra tycker jag. Många pumisar blir vi då. Det är himla skoj. Fast Stora M försöker tala om för mig vad jag inte får göra. Hon säger att hon bor där och vet mest. Hur vet man det?

Mumma, klubben och bäcken

Fick busa med Mumma igår. Fast det tog en himla tid innan jag fick komma ur bilen fast jag skrek att jag ville ut allt vad jag kunde. Vi busar så bra Mumma och jag. För kort bara om ni frågar mig. Vi skulle tydligen vidare till nåt som heter KLUBBEN.

Det stället tycker Pumibrorsan om. Om inga skäller på honom. Många snälla mänskor med köttbullar och korv fanns det där. Roligt ställe. Fast det var hemskt vad trött man blev.

Idag kom det en annan liten filur och busade med oss på promenaden. Mattarna gick inte på samma ställe som Oet så jag tyckte att det var bäst att vända. Och då var det inget sånt där kallt vitt att gå på utan kallt blött att plumsa i. Sen fick jag åka innanför mattes jacka för hon sa att jag blev kall. Lite halvtrött blev jag idag.

Mycket att stå i

Har kommit på en massa saker som jag göra när jag är hemma här.

• Leksaker
• Andra saker om man kan ta men inte får leka med
• Sjunga när man ska vara själv i köket
• Stor klätterställning så man kommer till den busiga hussen
• Kylskåpet (kan inte öppna själv än bara)
• Diskmaskinen (öppen alltså)
• Fötter kan man anfalla
• Stor plats att springa runt på, sladdar bra. Får man inte göra

Bästa är att vara ute. Matten sätter på sig speciella kläder, tar JÄTTELÅNG tid. Koppel får vi på oss. Jag får sitta innanför mattes jacka tills vi kommer till skogen. Där får de andra springa som de vill men jag ska gå i koppel  men sen, sen kommer vi ner till stora öppna vita. Där får jag springa som jag vill!!!!! Det vita är ibland för mjukt att springa fort i så då trillar man. Skojigt är det iaf.

Hemma här

Känns lite främmande och konstigt. Jag har talat om för denna matten att jag minsann är van vid annan mat. Var är den råa köttfärsen? Bara uppblötta kulor är väl inget för en sån som mig? Jag klagar högljutt för varje kula jag tar i min mun. Smaken går ju inte jämföra liksom. Om man klagar på maten så kanske man får nåt annat som man tycker om som kompensation.

Om hon ropar Rufz och jag springer till henne blir hon jätteglad. Hon ropar andra saker till dom andra två så jag antar att Rufz det är jag det. Matten har också en liten manick som klickar när jag gör saker. Då får man en liten godbit att knapra på. Jag gör många saker. Ibland får jag lekstund istället för godis. Jag har hittat en massa leksaker här.

Hussen är helt ok. Jag fick sova på hans mage i soffan igår. Bra. Men buskompisar det har jag inga här vad det verkar. Tur att Mumma bor så nära. VI förstår verkligen varann Mumma och jag. Hon kommer med många bra tips om hur man överlever på detta stället. Hon har varnat mig för kam, klotång och bad. Hör man såna ord ska man gömma sig.